De flesta kryptovalutor har hittills använts som spekulativa investeringar snarare än som betalningsmedel. En anledning till detta är att de saknar egenskaper som vi förknippar med traditionella betalningsmedel, till exempel att vara brett accepterade för betalningar och behålla sitt värde över tid. Ett tydligt exempel på detta är kryptovalutan Bitcoin som förlorade cirka 60 procent av sitt värde mellan januari och december 2022. Det är också därför som Riksbanken anser att kryptotillgångar är en mer lämplig benämning än kryptovalutor som ju anspelar på dessa som valuta, det vill säga pengar. I den här rapporten har vi ändå valt att använda det mer kända begreppet kryptovaluta. Det är för att det inte ska uppstå något missförstånd om vad vi menar.