Betalningsrapport 2022

Riksbanken får ett tydligare ansvar för kontanterna

Ladda ner PDF

Den nya riksbankslagen förtydligar Riksbankens ansvar

Publicerad: 15 december 2022

I november beslutade riksdagen om en ny riksbankslag som träder i kraft i januari 2023. Den nya lagen ger Riksbanken ett tydligare och delvis utökat ansvar för kontantinfrastrukturen i Sverige. En anledning till att Riksbanken får detta ansvar är att det blir allt mindre lönsamt för den privata sektorn att upprätthålla kontantinfrastrukturen. Riksdagens beslut säkerställer att delar av infrastrukturen upprätthålls. Lagen ger också Riksbanken ett nytt ansvar avseende civil beredskap för betalningar (se Riksbanken får ett nytt ansvar avseende civil beredskap för betalningar).

Riksbanken ska driva minst fem sedeldepåer

Riksbanken har sedan 2014 skött sin hantering av kontanter från ett kontor utanför Märsta i Stockholms län. Därifrån har banker kunnat köpa sedlar som de i sin tur har förvarat i sedeldepåer. Det är från dessa depåer som värdebolag hämtar och lämnar sedlar på uppdrag av bland andra banker och butiker.

Med den nya riksbankslagen kommer Riksbanken att driva minst fem sedeldepåer. En av dessa ska ligga i Norrbottens eller Västerbottens län och en i Jämtlands eller Västernorrlands län.

Från och med den 1 januari 2023 kommer Riksbanken att driva depåer i Märsta, Jönköping och Umeå. Den 1 januari 2026 ska Riksbanken ha öppnat en depå i Jämtlands eller Västerbottens län och en i södra eller mellersta Sverige. Genom Bankomat AB driver bankerna idag depåer på fyra platser i landet.

Riksbanken ska analysera kontanthanteringen och rapportera till finansutskottet

Riksbanken ska följa, analysera och vid behov samordna hanteringen av kontanter i Sverige. Det innebär att Riksbanken ska ha en helhetsbild av hur kontanthanteringen fungerar och vilka utmaningar som finns. Riksbanken kommer att presentera sin uppföljning och analys för riksdagens finansutskott på regelbunden basis. Riksbanken kommer att behöva samverka med andra myndigheter med angränsande uppdrag, till exempel Post- och telestyrelsen och länsstyrelserna som bland annat bevakar tillgången till grundläggande betaltjänster.

Kontantinfrastrukturen ska fungera i krissituationer och vid höjd beredskap

Enligt den nya riksbankslagen ska bland annat företag som tillhandahåller tjänster för uttag av kontanter och hantering av dagskassor planera för att upprätthålla sin verksamhet i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Bankerna och Bankomat AB kommer att behöva säkerställa kontinuiteten för sina kontanttjänster.