Thedéen i finansutskottet: Hög inflation och stigande räntor testar motståndskraften i det svenska finansiella systemet
Nyhet ”Efter många år med låg inflation och mycket låga räntor, stigande tillgångspriser och allt högre skuldsättning är det osäkert hur ekonomins aktörer kan hantera en snabb uppgång i inflation och räntor.” Det sa riksbankschef Erik Thedéen när han idag deltog i finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet. Vid sidan av riksbankschefen medverkade också finansmarknadsminister Niklas Wykman, Susanna Grufman, vikarierande generaldirektör för Finansinspektionen, och riksgäldsdirektör Karolina Ekholm i utskottets utfrågning.
Thedéen betonade att det över tid har byggts upp betydande sårbarheter i det svenska finansiella systemet. ”Sårbarheterna innefattar i första hand bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot de högt skuldsatta kommersiella fastighetsföretagen, men även hushållens höga skuldsättning gör systemet sårbart”, sa han. Till detta kommer även andra utmaningar för det svenska finansiella systemet, som exempelvis de stora svängningarna i energipriserna.
Makrotillsynsåtgärderna behöver värnas
Thedéen framhöll att de makrotillsynsåtgärder som Finansinspektionen satt in, som exempelvis amorteringskraven, bidrar till mer motståndskraft. ”För att få bostadsmarknaden att fungera bättre och hantera riskerna med hushållens skuldsättning krävs det dock breda reformer inom bostads- och skattepolitiken”, påpekade Thedéen. Han betonade även att utredningsförslaget om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder är en viktig fråga. ”Register över hushållens tillgångar och skulder finns sedan länge på plats i Norge och Danmark och används både av centralbanker och forskare. Bristen på sådan statistik i Sverige begränsar förutsättningarna i analysen av viktiga frågeställningar kopplade till den finansiella stabiliteten och penningpolitiken. Det gäller exempelvis frågan om hur sårbara de högt skuldsatta hushållen är. Det är angeläget att det utredningsförslag som nu är på remiss leder fram till en förändring”, underströk Thedéen.
Motståndskraften behöver stärkas på fler områden
Thedéen pekade på att flera incidenter under fjolåret, men även under pandemin, blottat likviditetsrisker hos andra finansiella aktörer än banker. Man behöver hantera sårbarheterna hos företagsobligationsfonder, som är viktiga investerare i svenska företagsobligationer. Thedéen underströk därtill att cyberhotet har ökat i takt med att det säkerhetspolitiska läget försämrats under 2022. Det är viktigt att skyndsamt stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot, avslutade Thedéen.