Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Nyhet Detta nummer av Penning- och valutapolitik innehåller fyra artiklar som handlar om centrala frågeställningar i praktisk penningpolitik – beredning och förutsägbarhet. Artiklarna speglar Riksbankens arbete med transparens och förutsägbarhet i penningpolitiken. Detta nummer innehåller även en femte artikel som sammanfattar lärdomarna från en workshop som hölls på Riksbanken om klimatrisker och kommersiella fastigheter.
Artiklarna i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik sammanfattas nedan:
Riksbankens mål, mandat och processen bakom ett penningpolitiskt beslut
Maria Sjödin, rådgivare på avdelningen för penningpolitik, beskriver hur det går till när Riksbankens direktion fattar sina penningpolitiska beslut. Artikeln tar bland annat upp förändringar i beredningen under senare år som har sitt ursprung i lärdomar från de senaste årens stora makroekonomiska störningar, övergången till åtta penningpolitiska möten per år och den nya riksbankslagen. (Artikel: Riksbankens mål, mandat och processen bakom ett penningpolitiskt beslut)
En checklista för välavvägd penningpolitik – ett förslag och en illustration
Jakob Almerud, Carl Andreas Claussen och Matilda Kilström, alla verksamma på avdelningen för penningpolitik, föreslår en checklista för en väl avvägd penningpolitik. Checklistan baseras på sju övergripande principer, såsom att inflationen ska stabiliseras vid målet och att penningpolitiken ska vara flexibel, robust och förutsägbar. Checklistan syftar till att bidra till att de penningpolitiska avvägningarna görs på ett systematiskt och transparent sätt. Författarna illustrerar hur checklistan kan användas i praktiken genom exempel från en penningpolitisk beredning på Riksbanken. (Artikel: En checklista för välavvägd penningpolitik – ett förslag och en illustration)
Har Riksbankens penningpolitik varit förutsägbar? Evidens från skattade reaktionsfunktioner
Peter Gustafsson och Marianne Nessén, avdelningen för penningpolitik, redogör för nya skattningar av Riksbankens reaktionsfunktion som baseras på realtidsdata. Med hjälp av dessa skattningar diskuterar de hur reaktionsfunktioner kan användas i den interna beredningen av penningpolitiska beslut för att främja penningpolitikens förutsägbarhet. (Artikel: Har Riksbankens penningpolitik varit förutsägbar? Evidens från skattade reaktionsfunktioner)
Estimating perceived monetary policy rules for Sweden
Max Brès, Alexander Czarnota och Matilda Kilström, avdelningen för penningpolitik, använder förväntningar som professionella prognosmakare anger i enkäter och förväntningar från prissättningen på finansiella instrument för att skatta så kallade ”uppfattade” reaktionsfunktioner. De använder dessa för att analysera hur Riksbankens penningpolitik uppfattas reagera på den ekonomiska utvecklingen. Denna artikel publiceras enbart på engelska. (Artikel: Estimating perceived monetary policy rules for Sweden)
Klimatrisker och kommersiella fastigheter: lärdomar och utmaningar för att stärka den finansiella stabiliteten
Kent Eriksson och Mark Sanctuary från KTH och Sustainable Finance Lab och Cristina Cella, Valentin Schubert och Ulf Söderström från Riksbanken sammanfattar en workshop som Riksbanken organiserade tillsammans med Sustainable Finance Lab i november 2025. Temat för workshopen var hur klimatrelaterade risker kan överföras till det finansiella systemet via den kommersiella fastighetsmarknaden. Artikeln sammanfattar workshopens insikter om hur det finansiella systemets motståndskraft kan förbättras genom förbättrade data, bättre samordning av styrning och politiska åtgärder, inklusive stresstester, reglering och förebyggande investeringar. (Artikel: Klimatrisker och kommersiella fastigheter: lärdomar och utmaningar för att stärka den finansiella stabiliteten)