Breman: Inflationen sjunker, men vi behöver ha beredskap för bakslag

Riksbankens räntehöjningar har effekt. Konjunkturen mattas av och inflationen sjunker ungefär på det sätt som Riksbanken sett framför sig. Arbetsmarknaden försvagas, men sysselsättningen är fortsatt hög sett ur både ett historiskt och ett internationellt perspektiv, visade Breman. ”Vår prognos är att aktiviteten i svensk ekonomi gradvis ökar mot slutet av året när inflationen fallit tillbaka och hushållens inkomster ökar.”

Bostadspolitiken behöver en bred översyn

Medan näringslivets totala investeringar har hållits uppe förhållandevis väl har inflationen och de stigande finansieringskostnaderna påverkat bostadsinvesteringarna desto mer. Efter att ha ökat snabbt under många år faller bostadsbyggandet kraftigt. ”Bygginvesteringar är konjunkturkänsliga, och i synnerhet bostäder. I Sverige varierar byggandet mer än i många andra länder”, påpekade Breman.

Flera faktorer påverkar den långsiktiga utvecklingen på bostadsmarknaden, bland annat befolkningstillväxten, makrotillsynen och finanspolitiken. Även räntan har betydelse. Men den är inte avgörande för den långsiktiga utvecklingen, menade Breman. ”Trots att vi haft liknande styrräntenivåer i Sverige och euroområdet de senaste decennierna har bostadspriserna stigit betydligt mer här än i exempelvis Finland och Tyskland. Det visar att det är mer än bara räntan som spelar roll. För att vår bostadsmarknad ska kunna fungera bättre på sikt behöver vi en bred översyn av bostadspolitiken i Sverige.”

Inflationsutvecklingen går åt rätt håll

Breman kommenterade även den senaste tidens ekonomiska utveckling och den aktuella penningpolitiken: ”Det är mycket välkommet att inflationen sjunker så att svenska folket kan få köpkraften tillbaka. KPIF-inflationen är nu drygt 2 procent. Det är en bred nedgång men att inflationen sjönk så mycket i december berodde främst på att elpriserna var lägre än i fjol. Bortsett från energipriserna är inflationen fortsatt relativ hög, drygt 5 procent i årstakt. Men de senaste utfallen pekar ändå på att utvecklingen går åt rätt håll och att räntan troligen inte behöver höjas ytterligare.”

Hon underströk samtidigt att framtiden är osäker. ”Inflationen ska inte bara komma ner till 2 procent, den ska vara varaktigt låg och stabil. Utsikterna för det är goda. Men flera faktorer kan påverka utvecklingen – inte minst företagens prissättningsbeteende, växelkursen och den geopolitiska utvecklingen. Inför vårt nästa penningpolitiska möte den 31 januari behöver vi fortsatt bevaka utvecklingen, bedöma olika risker och ha beredskap att anpassa penningpolitiken om inflationstrycket väntas bli högre eller lägre”, avslutade Breman.