Bunge: Svensk ekonomi måste tåla åtstramande räntor
”Inflationsmålspolitiken ser ut att ha klarat den första riktigt stora utmaningen med hög inflation. Men även om det gick ganska bra den här gången behöver ekonomin bli ännu mer stabil och välfungerande för att problemen inte ska bli större nästa gång styrräntan behöver höjas.” Det var budskapet när vice riksbankschef Aino Bunge höll ett tal på Fastighetsdagen idag.
Datum: 2024-05-23 09:05
Talare: Vice riksbankschef Aino Bunge
Plats: Fastighetsdagen Stockholm, Grand Hôtel
Aino Bunge, vice riksbankschef.
Bunge lyfte särskilt vilken avgörande roll skuldsättningen kopplad till bostads- och fastighetsmarknaden spelar för att öka motståndskraften i svensk ekonomi.
”Utvecklingen i realekonomin kunde i värsta fall ha blivit bra mycket sämre, särskilt om den ökning vi såg av skulderna hos hushåll och fastighetsföretag hade fortsatt ännu ett antal år innan inflationen steg.”
Vi har inte sett lika kortvarig och hög inflationstopp som den under 2022−2024 på mer än 70 år. Inflationsmålspolitiken tycks ha klarat testet ganska väl. Inflationen är i stort sett tillbaka på målet utan en alltför kraftig inbromsning i ekonomin och utan att vi har fått problem med den finansiella stabiliteten. Nu har också styrräntan kunnat sänkas. Men Bunge menar att det finns skäl att försöka göra ekonomin ännu mer stabil och välfungerande till nästa gång.
”Det är inte osannolikt att vi i framtiden återigen kommer att få se perioder med låg inflation och låga räntor, som då och då bryts av med stigande inflation och en styrränta som behöver höjas, eventuellt mer än vad som har varit fallet den här gången.”
Bunge poängterade att vi behöver se till att alla sektorer, även hushållen och fastighetsföretagen, är motståndskraftiga för att tåla en sådan utveckling.
”Det måste finnas förutsättningar för penningpolitiken att göra det jobb den fått ansvar att utföra utan att det uppstår problem på vissa håll i ekonomin – och i värsta fall för det finansiella systemet – till följd av för kortsiktigt och för riskfyllt agerande.”
Bland annat pekade hon på att det behövs politiska reformer för att minska strukturella problem på bostadsmarknaden, ett ramverk för makrotillsyn som även omfattar andra företag än banker, mer transparens i hur fastighetsföretagen värderar sina fastigheter och tillförlitliga kreditbetyg.
”En bättre fungerande bostads- och fastighetsmarknad är mycket viktigt för Sveriges ekonomiska stabilitet framöver. Det räcker inte med en låg offentlig skuld, vi måste också hålla koll på den privata skuldsättningen.”