Erik Thedéen: Förenkla bankreglerna – utan att äventyra motståndskraften

"Starka banker underbyggs av en stark reglering. Vi får inte glömma nyttan av den motståndskraft som byggts upp sedan finanskrisen, även om minnena av krisen bleknar," konstaterade Thedéen. Eftersom finansiell stabilitet är en global tillgång är det vidare viktigt att alla länder, även EU, lever upp till de globala minimistandarderna kring bankreglering.

Erfarenheterna från pandemin visar varför robusta och välkapitaliserade banker är så viktiga. Till skillnad från under finanskrisen kunde bankerna fortsätta att låna ut till hushåll och företag när ekonomin utsattes för stora påfrestningar. Det var ingen tillfällighet, utan resultatet av de högre kapital- och likviditetskrav som införts genom Basel III-regelverket. Välkapitaliserade banker har visat sig vara en förutsättning för att kreditgivningen ska fungera även i osäkra tider.

Samtidigt menar Thedéen att dagens regelverk har blivit alltmer komplext. Han välkomnar därför den internationella diskussionen om hur bankregleringen kan förenklas. Ett område är de många parallella kapitalkraven som banker i dag måste uppfylla.

”Framtida reformer bör fokusera mer på kärnprimärkapitalet och skapa ett mer överskådligt system. Förenklingar ska dock inte innebära lägre kapitalnivåer eller mindre likviditetsbuffertar. Målet är i stället att göra regleringen mer transparent och effektiv, samtidigt som bankernas motståndskraft bevaras”, sa Thedéen.

Thedéen varnar också för att världen står inför nya osäkerheter. Den snabbt växande sektorn utanför banksystemet, så kallade non-bank financial institutions (NBFI), och utvecklingen inom artificiell intelligens gör det svårare att bedöma framtida risker. Det stärker enligt honom argumenten för att värna ett robust banksystem även när regelverket moderniseras.

Han lyfte även fram vikten av att Sverige fortsätter anpassa sig till internationella standarder på finansmarknaden. I det sammanhanget pekade han på referensräntan Swestr, som bygger på faktiska transaktioner och ligger i linje med den internationella utvecklingen. ”En fortsatt övergång till transaktionsbaserade referensräntor som Swestr, bedöms som viktig för att stärka förtroendet för det svenska finansiella systemet och det säkerställer att Sverige inte halkar efter i den globala utvecklingen. Jag uppmanar därför branschen att fortsätta arbetet med att gå över till referensräntor baserade på faktiska transaktioner”, avslutade Thedéen.

Thedéen kommenterar även dagens utfall för snabb-KPI i oktober:

”Utfallet visade att inflationen i oktober var tydligt lägre än vår septemberprognos. Men vi vet att enskilda månadsutfall kan variera en del. Inför vårt nästa beslut i mitten av december kommer det att komma ytterligare ett inflationsutfall men också annan information om utvecklingen i Sverige och omvärlden som vi behöver analysera för att bedöma inflations- och konjunkturutsikterna.”