Riksbanken planerar att finansiera en del av valutareserven med valutalån via Riksgälden
Pressmeddelande För att minska valutarisken på balansräkningen planerar Riksbanken att finansiera motsvarande cirka 200 miljarder kronor av valutareserven med valutalån via Riksgälden. Avsikten är också att ersätta de valutaswappar som Riksbanken använt sedan 2023 för valutasäkring. Förändringen syftar inte till att påverka storleken på valutareserven över tid och har inget penningpolitiskt syfte.
Mot bakgrund av balansräkningens känslighet mot växelkursförändringar ser Riksbanken över finansieringen av valutareserven inklusive användningen av valutaswappar. Syftet är att minska valutarisken på balansräkningen.
Efter beslut 2021 har Riksbanken valt att egenfinansiera valutareserven, vilket gör att tillgångar i utländsk valuta på balansräkningen motsvaras av skuld i svenska kronor. I enlighet med riksbankslagen från 2023 planerar nu Riksbanken att gradvis ersätta detta med lån i utländsk valuta från Riksgälden upp till ett belopp motsvarande cirka 200 miljarder kronor. Valutalån bidrar till att minska valutarisken på Riksbankens balansräkning eftersom effekter av förändringar i växelkursen tar ut varandra när både tillgångar och skulder är i samma valuta. Avsikten är också att ersätta de valutaswappar som Riksbanken använt sedan 2023 för valutasäkring.
Riksbanken avser preliminärt att med start första kvartalet 2027, om marknadsförhållanden är stabila, låna utländsk valuta via Riksgälden motsvarande cirka 200 miljarder kronor.
Ett genomförande skulle dels bestå av försäljning av utländsk valuta mot svenska kronor, dels ersättning av nuvarande valutaswappar. Det fullständiga genomförandet beräknas ta 12–18 månader. Valutatransaktionerna kommer att spridas jämnt under perioden för att minimera påverkan på växelkursen. Mer information kring hur detta kommer att gå till presenteras i anslutning till det penningpolitiska beslutet i december.
Förändringen syftar inte till att påverka storleken på valutareserven över tid och har inget penningpolitiskt syfte.
Enligt riksbankslagen får Riksbanken besluta om upplåning av utländsk valuta för att finansiera valutareserven. Upplåningen av valutalån sköts av Riksgälden. Den samlade upplåningen får vid tidpunkten för beslutet motsvara högst fem procent av BNP.
Om valutareserven
Riksbanken förvaltar, i likhet med de flesta andra centralbanker, en valutareserv. I slutet av oktober uppgick värdet på den till cirka 450 miljarder kronor. Syftet med valutareserven är att tillgodose Riksbankens behov av utländsk valuta för åtgärder som förutsätter valuta (beredskapsbehov). Valutareserven ska framför allt kunna användas för att ge likviditetsstöd i utländsk valuta till bland annat banker verksamma i Sverige, intervenera på valutamarknaden samt fullgöra Sveriges åtaganden i Internationella valutafondens (IMF) system för särskilda dragningsrätter (SDR). Tillgångarna i valutareserven ska förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångsinnehavet.