Direktionen i utfrågning i finansutskottet om penningpolitiken 2025
Presentation ”2025 var ett dramatiskt år i världen, inte minst till följd av den amerikanska administrationens omläggning av sin utrikes- och säkerhetspolitik, vilket ökade osäkerheten i utsikterna för svensk ekonomi.” Det sa riksbankschef Erik Thedéen när han inledde finansutskottets utfrågning av direktionen om den förda penningpolitiken 2025.
Datum: 2026-05-26 09:00
Talare: Riksbankschef Erik Thedéen
Plats: Riksdagens finansutskott
Thedéen framhöll att direktionens fokus låg på att säkra den inflation i linje med målet som man åstadkommit under 2024 samtidigt som man skulle stödja konjunkturen. Trots tydligare tecken på att konjunkturen skulle vända uppåt var den under året länge svagare än väntat och Riksbanken fick successivt flytta fram tidpunkten för återhämtningen.
En central fråga var om den högre inflationen i början av året var tillfällig eller mer varaktig, sa Thedéen. Om det senare bedömdes vara fallet skulle det finnas skäl att avvakta med ytterligare penningpolitiska lättnader.
”Vi bedömde att den högre inflationen i huvudsak berodde på övergående faktorer och att det underliggande inflationstrycket var i linje med målet. Därför sänkte vi styrräntan tre gånger under året för att ge ytterligare stöd till konjunkturåterhämtningen, trots att inflationen var förhöjd.”
Bedömningen visade sig vara riktig: I december låg KPIF-inflationen, både inklusive och exklusive energi, åter nära 2 procent.
”Sammantaget tycker vi mot den bakgrunden att måluppfyllelsen under 2025 var förhållandevis god.”
Om finansutskottets utfrågning
Som ett led i finansutskottets årliga utvärdering av penningpolitiken håller utskottet en utfrågning av direktionen om penningpolitiken 2025. Riksbankens rapport Redogörelse för penningpolitik utgör ett underlag i utvärderingen. Vid utfrågningen presenteras även rapporten Svensk penningpolitik 2025 som tagits fram på finansutskottets uppdrag av Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet. Årets rapport är skriven av Martin Blomhoff Holm vid Oslo universitet, Karin Kinnerud vid Handelshøyskolen BI i Oslo och Roine Vestman vid Stockholms universitet.