Göran Hjelm: Ekonomisk-politiskt samspel en styrka för svensk ekonomi

”Vi har sett återkommande, stora störningar till utbudet av varor och tjänster som ofta följts av hög inflation och dämpad realekonomisk utveckling. Det finns en betydande risk att vi kommer se fler sådana störningar och även klimatrelaterade utbudsstörningar framöver.” Så inledde Hjelm talet på Brunkebergs torg där han gav sin syn på de penningpolitiska avvägningar Riksbanken står inför.

Han sa sig dela Riksbankens bedömning att det var nödvändigt att tydligt strama åt penningpolitiken 2022 och 2023. Men när utbudsstörningar driver upp inflationen och samtidigt dämpar den realekonomiska utvecklingen är det, enligt Hjelm, lämpligt att i möjligaste mån ”se igenom” en förhöjd inflation. Det kräver dock att man på ett tydligt och trovärdigt sätt förklarar varför penningpolitiken reagerar mindre än normalt.

”Tydlig kommunikation från Riksbanken är särskilt viktigt för att begränsa behovet av åtstramning vid utbudsdriven inflation, och främjar även samspelet med finanspolitiken och lönebildningen.”

Det samspelet, menade Hjelm, fungerade bra under åren med hög inflation och bidrog till att penningpolitiken i större utsträckning kunde beakta den realekonomiska utvecklingen. Han ser därför gärna att Riksbanken tar ytterligare steg för att stärka det framöver.

”Det ger Riksbanken en större handlingsfrihet som bör användas för att uppnå bättre ekonomiska utfall. Dock är det en frihet under ansvar. Vid omfattande utbudsstörningar bör penningpolitiken tydligt stramas åt för att pris- och lönesättare inte ska tappa förtroendet för inflationsmålet. Att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation är i alla situationer Riksbankens överordnade mål och en hörnsten för en god ekonomisk utveckling.”