Hjelm: Tecken på en starkare konjunktur, riskerna för en för hög inflation kvarstår

Kriget i Mellanöstern har fått mindre effekter än vad många befarade i våras. ”Men konflikten förefaller vara långt ifrån en hållbar lösning och risken för en eskalering med betydande implikationer för produktion och leveranser har ökat jämfört med vid vårt junibeslut då avsiktsförklaringen mellan parterna just hade signerats”, sa Hjelm.

Svensk konjunktur har fortsatt att stärkas. Resursutnyttjandet närmar sig normala nivåer och indikatorer pekar på att konjunkturen sannolikt kommer att stärkas ytterligare den närmaste tiden. ”Samtidigt finns det fortsatt lediga resurser på arbetsmarknaden. Det finns därför möjlighet för resursutnyttjandet att stärkas ytterligare utan att det leder till för hög efterfrågedriven inflation, detta genom att arbetsmarknaden svarar upp mot en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster.”

Bilden av inflationen har varit mer mångfacetterad den senaste tiden, menade Hjelm. Inflationen har visserligen blivit högre än Riksbankens prognos, men flera framåtblickande indikatorer har dämpats. ”De senaste tre månaderna har inflationen ökat betydligt mer än normalt. Lejonparten av detta beror dock på ovanligt stora prisökningar på reserelaterade tjänster som väntas dämpas de kommande månaderna. Men jag tycker inte att man helt ska bortse från dessa, bland annat då jag bedömer att de i viss mån beror på indirekta effekter från ökade energipriser. Det centrala är att bilda sig en uppfattning av vad den senaste prisutvecklingen kan indikera för inflationstryck framöver.”

”Min – om än osäkra – bedömning är att dagens styrräntenivå är något expansiv och att det finns möjlighet att fortsätta stötta ekonomin utan att efterfrågan ska leda till en allt för hög inflation. Men risken för en eskalering av kriget, med kraftiga prisökningar som följd, motiverar att det finns en sannolikhet för räntehöjning under året”, sa Hjelm.  

På frågan om vilken betydelse ränteskillnaderna mellan ECB och Riksbanken har sa Hjelm att: ”Skillnader som är motiverade utifrån relativa makroekonomiska förhållanden får typiskt sett inte några dramatiska effekter på vare sig växelkurs eller inflation. ECB:s penningpolitik är en viktig förutsättning för, men inte ett mått på, vad som är lämplig svensk styrränta.”