Samverkan inom civil beredskap betalningar (CBB)

Riksbanken ansvarar för att allmänheten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Ansvaret innebär bland annat att Riksbanken har samordnande uppgifter i förhållande till företag som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar. Därför har Riksbanken upprättat samverkansstrukturen Civil Beredskap Betalningar (CBB) där dessa företag ingår, samt Riksgälden.

Riksbanken ställer krav på och övervakar företag av särskild betydelse för genomförandet av betalningar 

Riksbanken har enligt 5 kap. lag (2022:1568) om Sveriges riksbank ett ansvar för att allmän­heten ska kunna göra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Riksbanken får meddela föreskrifter som definierar vilka verksamheter som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar. De företag som av Riksbanken bedöms utgöra sådan verksamhet är; Bankgirot, Bankomat, Danske bank, Euroclear Sweden, Finansiell ID-teknik, GetSwish, Handelsbanken, Loomis, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB och Swedbank. Genom föreskrifterna ställer Riksbanken krav på företagen avseende deras planering inför fredstida krissituationer och höjd beredskap, inklusive krav på att utbilda och öva. Riksbanken följer upp att företagen lever upp till kraven i Riksbankens föreskrifter genom en årlig övervakningsprocess och får besluta om de förelägganden som behövs för att företag ska följa Riksbankens föreskrifter. Beslut om föreläggande kan ytterst förenas med vite för företag som brister i efterlevnaden av föreskrifterna.

Samverkansstruktur Civil Beredskap Betalningar 

För att en betalning ska nå slutmottagaren behöver flera aktörer och system fungera samtidigt. Därför räcker det inte om varje företag planerar och vidtar åtgärder enskilt för att kunna hantera en fredstida kris eller ytterst höjd beredskap, utan även den gemensamma förmågan behöver stärkas.  Riksbanken leder samverkansstrukturen Civil Beredskap Betalningar (CBB) där företagen av särskild betydelse för genomförandet av betalningar, Riksgälden och representanter från Riksbanken (RIX-systemet och kontantenheten) ingår.

Syftet med samverkansstrukturen är både att stärka betalningsberedskapen i förebyggande syfte inför en fredstida kris eller höjd beredskap genom att tillsammans genomföra åtgärder som stärker den gemensamma förmågan och öva tillsammans. Men även att kunna upprätta en god lägesbild för betalningar vid en inträffad händelse. Företagen, tillsammans med Riksbanken och Riksgälden, ingår därför också i den ledningsfunktion för samverkan och information som Riksbanken leder vid en inträffad störning som kan påverka allmänhetens möjligheter att genomföra betalningar. Riksbanken genomför tillsammans med företagen och Riksgälden övningar av ledningsfunktionen och regelbundna sammankallningstester. Arbetet sker också i nära samarbete med Finansinspektionen utifrån deras roll som sektorsansvarig myndighet för finansiella tjänster.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2026-03-04