Frågor & svar om utökade köp av värdepapper

För att mildra effekterna på svensk ekonomi av coronapandemin avser Riksbanken att fram till den 31 december 2021 köpa värdepapper för upp till 700 miljarder kronor, utöver planerade köp före coronapandemin. Syftet är att hålla det allmänna ränteläget nere och bidra till en fungerande kreditförsörjning. Här har vi samlat vanliga frågor om Riksbankens köp av värdepapper och besvarat dem.

Värdepapper är ett samlingsbegrepp för obligationer, fonder, aktier med mera. Riksbankens värdepappersköp inkluderar statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, företagsobligationer och företagscertifikat samt kommunobligationer. 

Varför köper Riksbanken värdepapper i stor omfattning?

Vi gör det för att hålla igång finansmarknaderna och påverka det allmänna ränteläget. När det är oroligt i ekonomin så blir olika typer av tillgångar mindre värda. Om Riksbanken då köper värdepapper, till exempel statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, företagsobligationer/företagscertifikat och kommunobligationer, så ökar efterfrågan på dessa värdepapper. Det leder till en press uppåt på priset på värdepapperen och till att avkastningen eller räntan på dem därmed pressas ned. Man kan säga att ökningen i efterfrågan gör att värdepapperen inte faller så mycket i pris och det minskar oron på de finansiella marknaderna och ökar stabiliteten i systemet. Samtidigt leder det till ett lägre ränteläge.

När vi köper värdepapper, till exempel obligationer, så omvandlas dessa till rena pengar, det vill säga likviditet i form av ”nya” pengar på bankernas konton hos Riksbanken. Det innebär alltså att det blir ett stort överskott av pengar i det svenska banksystemet. Dessa nya pengar kan bankerna använda i transaktioner med varandra, låna ut till företag och hushåll eller köpa andra tillgångar med.  

Riksbanken har beslutat att köpa olika typer av värdepapper. Vad är skillnaden och vad avgör vilken typ av värdepapper Riksbanken köper?

Stats-, företags-, bostads- och kommunobligationer har olika risk. Statspapper har i välskötta länder en väldigt liten risk eftersom staten i princip alltid kan betala tillbaka sina skulder genom att öka skatterna eller minska utgifterna. Företags- och bostadsobligationer till exempel är däremot mer riskfyllda eftersom utgivarna lättare kan hamna i obestånd. Det är därför räntorna på dessa obligationer normalt sett är högre än på statsobligationer.

Vilka typer av värdepapper som Riksbanken väljer att köpa beror på flera faktorer. Riksbanken har redan köpt en stor andel av de svenska statsobligationerna. Den svenska statsskulden är också liten i förhållande till BNP, jämfört med många andra länder. Det sätter en gräns för hur många statsobligationer som det är lämpligt att köpa. En annan viktig faktor är efterfrågan på de olika tillgångarna på finansmarknaderna. Om till exempel efterfrågan på bostadsobligationer minskar kraftigt kan det finnas skäl att köpa sådana för att stödja bolånemarknaden.

Hur kommer det sig att Riksbanken nu köper företagsobligationer, bostadsobligationer och kommunobligationer, tidigare har Riksbanken inte gjort det? 

Riksbanken har redan köpt en stor andel av de svenska statsobligationerna. Den svenska statsskulden är också liten i förhållande till BNP, jämfört med andra länder. Det sätter en gräns för hur många statsobligationer som det är lämpligt att köpa. Riksbanken behöver därför också köpa andra tillgångar. Genom att köpa företagsobligationer förbättrar vi kreditförsörjningen till företag och genom att köpa bostadsobligationer så stödjer vi även bolånemarknaden. Köpen av kommunobligationer bidrar till att hålla det allmänna ränteläget på en låg nivå.

Hur mycket och vilka företagscertifikat har Riksbanken köpt?

Riksbankens köp av företagscertifikat redovisas på sidan Köp av Företagscertifikat på denna webbplats. Där anges total volym av företagscertifikat som Riksbanken har köpt per vecka respektive sammantaget under köpprogrammets löptid. Riksbankens totala innehav av företagscertifikat publiceras månadsvis.

Hur mycket och vilka företagsobligationer har Riksbanken köpt?

Riksbankens köp av företagsobligationer redovisas på sidan Köp av företagsobligationer på denna webbplats. Där anges total volym av företagsobligationer som Riksbanken har köpt per vecka respektive sammantaget under köpprogrammets löptid. En lista över de företag som har utestående obligationer som uppfyller kriterierna för att Riksbanken ska kunna köpa dem redovisas på sidan Lista över företag med obligationer som uppfyller Riksbankens kriterier. Listan kommer att uppdateras månadsvis.

När Riksbanken köper företagsobligationer genom anbudsförfarande publiceras information om bland annat total budvolym, antal bud, tilldelad volym och pris per obligation direkt efter avslutat anbudsförfarande.

Varje månad, med en månads eftersläpning, publiceras information om volym och pris per transaktion för samtliga företagsobligationer som Riksbanken köpt, både för bilaterala köp och köp via anbudsförfarande. Denna information kommer att börja publiceras den 1 februari 2021.

Riksbankens totala innehav av företagsobligationer, liksom fördelning av innehavet mellan sektorer och genomsnittlig återstående löptid, publiceras kvartalsvis med början efter årsskiftet 2020/21.

Vad är skillnaden mellan att köpa företagsobligationer bilateralt eller via anbud?

Vid bilaterala köp genomförs transaktioner mellan Riksbanken och motparten. Aktuella värdepapper, volym och pris förhandlas vid varje transaktion mellan Riksbanken och motparten. Anbud är en typ av auktion där alla våra motparter i konkurrens med varandra får möjlighet att lämna bud för till vilket pris och till vilken volym som de är villiga att sälja en viss obligation.

 

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-11-26