Frågor & svar om köp av värdepapper

För att mildra effekterna på svensk ekonomi av coronapandemin erbjöd sig Riksbanken att fram till den 31 december 2021 köpa värdepapper för upp till 700 miljarder kronor, utöver planerade köp före coronapandemin. Syftet var att hålla det allmänna ränteläget nere och bidra till en fungerande kreditförsörjning. Riksbankens bedömning är att innehavet av värdepapper bör minska under 2022. Prognosen är att innehavet kommer att fortsätta minska efter 2022. Detta bidrar till att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet på lite sikt. Här har vi samlat vanliga frågor om Riksbankens köp av värdepapper.

Värdepapper är ett samlingsbegrepp för obligationer, fonder, aktier med mera. Riksbankens värdepappersköp inkluderar statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, företagsobligationer och företagscertifikat samt kommunobligationer. 

Varför köper Riksbanken värdepapper i stor omfattning?

Vi gör det för att hålla igång finansmarknaderna och påverka det allmänna ränteläget. När det är oroligt i ekonomin så blir olika typer av tillgångar mindre värda. Om Riksbanken då köper värdepapper, till exempel statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, företagsobligationer/företagscertifikat och kommunobligationer, så ökar efterfrågan på dessa värdepapper. Det leder till en press uppåt på priset på värdepapperen och till att avkastningen eller räntan på dem därmed pressas ned. Man kan säga att ökningen i efterfrågan gör att värdepapperen inte faller så mycket i pris och det minskar oron på de finansiella marknaderna och ökar stabiliteten i systemet. Samtidigt leder det till ett lägre ränteläge.

När Riksbanken köper värdepapper, till exempel obligationer, så omvandlas dessa till rena pengar, det vill säga likviditet i form av ”nya” pengar på bankernas konton hos Riksbanken. Det innebär alltså att det blir ett stort överskott av pengar i det svenska banksystemet. Dessa nya pengar kan bankerna använda i transaktioner med varandra, låna ut till företag och hushåll eller köpa andra tillgångar med.  

Riksbanken har beslutat att köpa olika typer av värdepapper. Vad är skillnaden och vad avgör vilken typ av värdepapper Riksbanken köper?

Stats-, företags-, bostads- och kommunobligationer har olika risk. Statspapper har i välskötta länder en väldigt liten risk eftersom staten i princip alltid kan betala tillbaka sina skulder genom att öka skatterna eller minska utgifterna. De kommun- och bostadsobligationer som Riksbanken köper är också säkra värdepapper med höga kreditbetyg, men räntorna på dessa är högre än på statsobligationer. Företagsobligationer är generellt sett mer riskfyllda och har högre räntor jämfört med övriga värdepapper eftersom utgivarna lättare kan hamna i obestånd.

Vilka typer av värdepapper som Riksbanken väljer att köpa beror på flera faktorer. Riksbanken har redan köpt en stor andel av de svenska statsobligationerna. Den svenska statsskulden är också liten i förhållande till BNP, jämfört med många andra länder. Det sätter en gräns för hur många statsobligationer som det är lämpligt att köpa. En annan viktig faktor är efterfrågan på de olika tillgångarna på finansmarknaderna. Om till exempel efterfrågan på bostadsobligationer minskar kraftigt kan det finnas skäl att köpa sådana för att stödja bolånemarknaden.

Hur kommer det sig att Riksbanken nu köper företagsobligationer, bostadsobligationer och kommunobligationer, tidigare har Riksbanken inte gjort det? 

Åtgärderna bidrar till att hålla nere det allmänna ränteläget i ekonomin och till att skapa en trygghet i att det finns tillgång till finansiering till en låg kostnad. På så sätt ger Riksbanken stöd till återhämtningen i ekonomin och inflationen. Genom att köpa företagsobligationer förbättrar vi kreditförsörjningen till företag. De svenska storbankerna finansierar en hel del av sin utlåning genom att emittera säkerställda obligationer. Genom att köpa säkerställda obligationer påverkar Riksbanken bankernas finansieringskostnader direkt, vilket i förlängningen bidrar till att de räntor som hushåll och företags möter hålls låga. Köpen av kommunobligationer bidrar till att hålla det allmänna ränteläget på en låg nivå.

Hur mycket och vilka företagscertifikat har Riksbanken köpt?

Köpen av företagscertifikat avslutades helt den 31 december 2021 efter att Riksbankens anbud under en längre period inte har mött något intresse. Riksbankens tidigare köp av företagscertifikat redovisas på sidan Köp av företagscertifikat. Där anges total volym av företagscertifikat som Riksbanken har köpt per vecka respektive sammantaget under köpprogrammets löptid. Riksbankens totala innehav av företagscertifikat publicerades månadsvis. Riksbanken har dock inte haft några innehav sedan 31 juli 2021.

Hur mycket och vilka företagsobligationer har Riksbanken köpt?

Riksbankens köp av företagsobligationer redovisas på sidan Köp av företagsobligationer på denna webbplats. Där anges total volym av företagsobligationer som Riksbanken har köpt per vecka respektive sammantaget under köpprogrammets löptid. En lista över de företag som har utestående obligationer som uppfyller kriterierna för att Riksbanken ska kunna köpa dem redovisas på sidan Lista över företag med obligationer som uppfyller Riksbankens kriterier. Listan uppdateras månadsvis.

När Riksbanken köper företagsobligationer genom anbudsförfarande publiceras information om bland annat total budvolym, antal bud, tilldelad volym och pris per obligation direkt efter avslutat anbudsförfarande.

Riksbankens totala innehav av företagsobligationer uppdelat i kreditklasserna 1 och 2, liksom fördelning av innehavet mellan sektorer och genomsnittlig återstående löptid, publiceras månadssvis med början årsskiftet 2020/21.

Sedan den 1 februari 2022 publiceras också en transaktionslista med samtliga köp av företagsobligationer samt en mer detaljerad innehavslista. Listorna uppdateras kvartalsvis med en månads eftersläpning. 

Vad är skillnaden mellan att köpa företagsobligationer bilateralt eller via anbud?

Vid bilaterala köp genomförs transaktioner mellan Riksbanken och motparten. Aktuella värdepapper, volym och pris förhandlas vid varje transaktion mellan Riksbanken och motparten. Anbud är en typ av auktion där alla våra motparter i konkurrens med varandra får möjlighet att lämna bud för till vilket pris och till vilken volym som de är villiga att sälja en viss obligation.

 

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2022-06-30