Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Nyhet Årets andra nummer av Penning- och Valutapolitik har specialtemat e-kronan och Central Bank Digital Currencies (CBDC). Numret har tidigare publicerats på engelska i juni 2020 och detta är den svenska översättningen. Riksbanken har sedan 2018, då första specialnumret med tema e-krona publicerades, fortsatt analysera olika aspekter av en potentiell e-krona. En del av detta arbete presenteras i detta specialnummer i följande artiklar:
Motiveringen för e-kronan i den digitala eran
Hanna Armelius, Gabriela Guibourg, Andrew T. Levin och Gabriel Söderberg beskriver motiveringen för att lansera e-kronan i form av ett samarbete mellan centralbanken och privata betaltjänstleverantörer. De diskuterar de utmaningar som det svenska monetära systemet står inför, och beskriver olika möjliga sätt att se till att det förblir effektivt i framtiden.
Kräver vårt monetära system att det finns kontanter (eller en e-krona)?
Hanna Armelius, Carl Andreas Clausen och Scott Hendry diskuterar om vårt monetära system är beroende av att det är möjligt att växla bankinlåning till centralbankspengar i form av kontanter eller en digital centralbanksvaluta som e-kronan. Frågeställningen är särskilt viktig i länder som Sverige, där användningen av kontanter snabbt minskar.
Konkurrensaspekter på e-kronan
Mats Bergman utvärderar om införandet av en e-krona kan motiveras med bristande konkurrens på betalningsmarknaderna, idag eller i ett framtida scenario då kontanter försvunnit.
Riksbankens seigniorage och e-kronan
Peter Gustafsson och Björn Lagerwall diskuterar hur införandet av en e-krona skulle kunna påverka Riksbankens förmåga att generera intäkter. De tar även upp frågan om hur hög efterfrågan på e-kronan som skulle krävas för att täcka Riksbankens nuvarande utgifter.
Digitala centralbanksvalutor, utbud av banklån och centralbankers tillhandahållande av likviditet
Reimo Juks använder en teoretisk modell för att analysera om förekomsten av en digital centralbanksvaluta kan ha negativa effekter på utbudet av banklån och därmed på den makroekonomiska aktiviteten. Bland de frågor som tas upp ingår bankernas åtgärder för att hantera ökade utflöden och vad centralbanker kan göra för att motverka de potentiellt negativa effekterna av en digital centralbanksvaluta på utbudet av banklån.
Olika modeller för e-kronans utformning: fördelar, nackdelar och avvägningar
Hanna Armelius, Gabriela Guibourg, Stig Johansson och Johan Schmalholz diskuterar hur e-kronan kan utformas för att policymålet om ett säkert och effektivt betalningsväsende kan uppfyllas i ett kontantlöst samhälle. Med hjälp av fyra olika modeller diskuterar författarna olika slags avvägningar som behöver göras mellan olika policymål.