Varför har amerikanska långräntor stigit?
Ekonomisk kommentar, Nyhet Det är framförallt stigande löptidspremier, inte förväntningar om högre styrränta som förklarar att amerikanska långräntor stigit sedan i somras. Det visar en analys av Jan Alsterlind på avdelningen för penningpolitik.
Amerikanska räntor har stigit nära en procentenhet sedan i somras. Uppgången har, i olika utsträckning, spridit sig till obligationsräntor i andra länder. En ljusare syn på den ekonomiska utvecklingen och stigande långsiktiga inflationsförväntningar har av flera bedömare lyfts fram som förklaringar till uppgången. När ekonomin går bättre och inflationen förväntas stiga brukar investerarna vänta sig att amerikanska centralbanken Federal Reserve höjer styrräntorna mer, och kanske tidigare, än vad de trodde innan. Det finns tecken på att investerarna förändrat sin syn på den framtida styrräntan sedan i somras, men inte så mycket att det kan förklara hela uppgången i de långa amerikanska obligationsräntorna. Därför talar mycket för att de stigande räntorna framförallt beror på att den kompensation som investerare kräver för att investera i obligationer med längre löptider, den så kallade löptidspremien, har ökat.
De ljusare konjunkturutsikterna och de högre långsiktiga inflationsförväntningarna hänger samman med ett omfattande ekonomisk politiskt stöd i landet. Den expansiva finanspolitiken i USA finansieras med ett ökat utbud av nominella obligationer med lång löptid. När utbudet av obligationer ökar kan räntorna behöva stiga för att investerarna ska vara villiga att hålla ytterligare obligationer i sina portföljer, utan att detta behöver påverka förväntningar om styrräntan. Samtidigt har Federal Reserve uttalat en tolerans för högre inflation, vilket kan ha gjort att investerare kräver en extra kompensation för att hålla nominella obligationer. Därutöver brukar löptidspremien historiskt sett öka när en ekonomi hamnat i en recession. Så verkar det vara även denna gång.
Det finns alltså flera skäl till att löptidspremien har ökat på senare tid i USA. Detta verkar också vara den viktigaste förklaringen till långränteuppgången.
Läs mer i den ekonomiska kommentaren ”Varför har de amerikanska långräntorna stigit?”
Av Jan Alsterlind, verksam vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.