Ett överraskande samband i trenden för långa räntor
Ekonomisk kommentar, Nyhet Ny forskning visar att räntenedgångarna som över tid bildar räntans trendmässiga nedgång i USA nästan uteslutande uppstår i samband med möten hos den amerikanska centralbanken (Fed). I en ny ekonomisk kommentar av Hanna Armelius, Stefan Laséen och Stefania Mammos visar författarna att motsvarande resultat för Sverige är att ungefär hälften av den trendmässiga nedgången i räntor i Sverige sker utanför Feds mötesdagar. Författarna visar också att sambanden förändras för både USA och Sverige under den snabba uppgången i räntor från 2021 och framåt.
Under de senaste årtiondena har den ihållande globala nedgången i både nominella och reala räntor varit en av de mer framträdande makroekonomiska trenderna. Det finns en bred enighet om att denna nedgång till stor del beror på förändringar i flera strukturella faktorer som ligger utanför penningpolitikens kontroll.
Nu har det visat sig att räntenedgångarna som sammanlagt över tid bildar räntans trendmässiga nedgång i USA nästan uteslutande uppstår i samband med möten hos den amerikanska centralbanken (Fed). Detta trots att Fed enbart direkt styr den korta nominella räntan. Forskningen förklarar detta med att investerarna i samband med dessa möten blir medvetna om den långsiktiga räntenivån.
När författarna i den här ekonomiska kommentaren breddar den empiriska analys till att omfatta den senaste perioden med snabbt stigande räntor och inkludera små, eller mindre, öppna ekonomier som Kanada, Sverige och Tyskland visar det sig att ungefär hälften av den trendmässiga nedgången i räntor i dessa ekonomier sker utanför Feds mötesdagar. Författarna noterar också en förändring i sambandet efter 2021. Den snabba uppgången i räntor uppstår inte längre i samma utsträckning runt Fed-möten som före 2021. Om det faktiskt är så att det är Feds vägledning som ligger bakom sambandet kan det tyda på att de senaste årens högre räntor inte är associerade med en stigande långsiktig trend.
Författare: Hanna Armelius, Stefan Laséen och Stefania Mammos, verksamma vid avdelningen för penningpolitik.
EKONOMISKA KOMMENTARER
Ekonomiska kommentarer är korta analyser om relevanta frågor för Riksbanken. Den kan författas av både enskilda direktionsledamöter och medarbetare på Riksbanken. Medarbetares kommentarer godkänns av avdelningschef medan direktionsledamöterna själva ansvarar för innehållet i sina kommentarer.