Remissvar: Tydligare lagstiftning om Riksbankens finansiering är positivt
Nyhet, Remissvar Riksbanken välkomnar möjligheten att kräva att kreditinstituten håller räntefri inlåning i Riksbanken och har inget att invända mot att skyldigheten att göra en framställning om att återställa det egna kapitalet vid för lågt eget kapital, istället blir en möjlighet. Riksbanken har heller inget att invända mot att lagtexten som reglerar förutsättningarna för återställning av eget kapital förtydligas, men föreslår vissa ändringar gällande hur orealiserade vinster ska beaktas och hur kravet på räntefri inlåning utformas. Det framgår av remissvaret på Finansdepartementets remisspromemoria ”Nya förutsättningar för Riksbankens finansiering”.
Viktigt att säkerställa att Riksbanken har tillräckligt med kapital
”Riksbanken ställer sig bakom de förtydliganden gällande återställning av eget kapital som remissförslaget innebär, men för att säkerställa att Riksbanken alltid har ett tillräckligt stort eget kapital föreslår vi vissa ändringar”, säger riksbankschef Erik Thedéen.
Riksbanken anser att orealiserade vinster inte bör beaktas när Riksbanken gör en bedömning av om en framställning om återställning av eget kapital får göras. Om orealiserade vinster måste beaktas vid bedömningen skulle det kunna innebära att det egna kapitalet kan bli lågt eller till och med negativt så länge som dessa vinster är tillräckligt stora. Under sådana förhållanden behöver Riksbanken kunna överväga att göra en framställning om att återställa det egna kapitalet så att Riksbankens förmåga att fullgöra sina uppgifter inte riskerar att ifrågasättas.
Riksbanken föreslår också att återställning av eget kapital till målnivån bör kunna göras inte bara för att säkerställa Riksbankens förmåga till långsiktig självfinansiering utan också för att säkerställa förmågan att bära finansiella risker som uppstår när Riksbanken utför sitt uppdrag.
Räntefri inlåning stärker Riksbanken
”Möjligheten att kräva att kreditinstituten håller räntefri inlåning hos Riksbanken ger förutsättningar för bättre intjäning. Det kommer att stärka Riksbankens förmåga till självfinansiering utan att ha några avgörande negativa effekter vare sig för finansiell stabilitet eller för genomförandet av penningpolitiken. Med Riksbankens förslag till justeringar blir utformningen av inlåningskravet mer effektivt och Riksbankens förmåga till självfinansiering stärks”, säger Thedéen.
Riksbanken föreslår därför att räntan på inlåningskravet ska kunna sättas som lägst 1 procentenhet under styrräntan när styrräntan är noll eller negativ och att eventuella räntebärande kassakrav inte ska beaktas vid bedömningen av storleken på inlåningskravet. Riksbanken föreslår också att man ska kunna undanta vissa mindre kreditinstitut från kravet på räntefri inlåning samt att inlåningskravet borde kunna uppfyllas genom placering i skuldebrev utgivna av Riksbanken.