Svårt att göra prognoser när förutsättningarna förändras drastiskt
Ekonomisk kommentar, Nyhet Varken centralbankerna eller andra prognosmakare förutsåg hur snabbt inflationen skulle stiga under 2021 och 2022 och inflationsprognoserna uppvisade följaktligen stora prognosfel. Riksbankens prognosförmåga för 2021 står sig väl. För 2022 var den sämre – men inte sämst.
Efter många år med låg inflation steg konsumentpriserna snabbt under 2021 och 2022. Inflationsmålen och centralbankernas prognosförmåga prövades i en utsträckning som inte skett sedan målen infördes. Centralbankernas prognoser över inflationen uppvisade stora prognosfel vilket ledde till kritik.
I den ekonomiska kommentaren ”Defilering in i mål eller dött lopp? Centralbanksmästerskapet i prognosförmåga 2021 och 2022” jämför författarna Riksbankens prognoser för KPIF-inflationen, som är Riksbankens målvariabel, med nio andra centralbankers prognoser för sina egna målvariabler 2021 och 2022. Jämförelsen visar att de tio centralbankerna har varit i stort sett lika bra, eller lika dåliga, på att göra prognoser på sina inflationsmålsvariabler under 2021 och 2022 när hänsyn tas till att inflationen varierar olika mycket i olika länder.
Olika angreppssätt ger något olika resultat och studien ska därför inte tolkas som Riksbankens samlade bedömning av vare sig den egna prognosförmågan eller andra centralbankers.
Författare: Christina Håkanson och Stefan Laséen, verksamma vid avdelningen för penningpolitik.
Ekonomiska kommentarer
Ekonomiska kommentarer är korta analyser om relevanta frågor för Riksbanken. Den kan författas av både enskilda direktionsledamöter och medarbetare på Riksbanken. Medarbetares kommentarer godkänns av avdelningschef medan direktionsledamöterna själva ansvarar för innehållet i sina kommentarer.