Även mindre banker är viktiga i bedömningen av systemrisken i banksektorn
Nyhet, Staff memo Med hjälp av det marknadsbaserade systemriskmåttet SRISK uppskattas bankers förväntade kapitalunderskott vid en kris. För första gången omfattar beräkningarna samtliga svenska banker. Resultaten visar att storbankerna står för den största delen av kapitalunderskottet, men att även mindre banker kan ha betydelse i ett krisförlopp om flera skulle få problem samtidigt, skriver Dominika Krygier och Jieying Li på Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet i en analys.
För att bedöma systemrisken i banksektorn kan olika typer av mått användas. Ett sådant är det marknadsbaserade systemriskmåttet SRISK. Måttet beräknar en banks förväntade kapitalunderskott om det skulle uppstå en kris. Enligt metoden betraktas den bank som uppvisar det största kapitalunderskottet vid en kris som det mest systemviktiga institutet. Beräkningen bygger på information om bankens storlek, skuldsättning och hur känslig bankens aktie är för marknadsrörelser.
För svenska banker visar beräkningen av SRISK att det förväntade kapitalunderskottet i första hand drivs av storbankerna, medan mindre banker i genomsnitt får små eller inga underskott. Om kapitalunderskottet relateras till bankernas totala tillgångar, uppvisar dock vissa mindre banker, särskilt konsumentkreditbanker, större kapitalunderskott jämfört med större banker. Resultaten stöder att även mindre banker kan ha betydelse i ett krisförlopp. Om flera sådana banker får problem samtidigt kan det leda till ett försämrat marknadsförtroende och högre finansieringskostnader i hela banksektorn.
Att måttet är marknadsbaserat innebär att det delvis eller helt bygger på information från aktiepriser. För att kunna skatta SRISK krävs därför att bankerna i fråga är noterade på börsen. I Sverige är bara en liten andel av bankerna noterade på börsen vilket gör att det inte går att applicera de marknadsbaserade måtten direkt. I detta staff memo används därför en metod som gör det möjligt att även inkludera de onoterade bankerna i analysen. Förenklat innebär metoden att sambandet mellan de börsnoterade bankernas SRISK och olika balansräkningsvariabler skattas och appliceras på de onoterade bankerna. Sammantaget bidrar analysen till att ge en mer heltäckande bild av systemrisken i den svenska banksektorn.