Bankers och hedgefonders obligationsköp har dämpat effekterna av Riksbankens kvantitativa åtstramningar
Nyhet Riksbankens kvantitativa åtstramningar har hittills haft begränsade effekter på riskpremier och på bankernas inlåning. En anledning till detta, enligt en ny analys av Erik Andersson och Peter Kaplan på Riksbanken, är att en stor del av minskningen av Riksbankens obligationsinnehav har absorberats av banker och av investerare – däribland hedgefonder – som finansierat köpen med banklån.
När Riksbanken 2022 inledde kvantitativa åtstramningar och började minska det stora obligationsinnehav som byggts upp för att stimulera ekonomin under bland annat pandemin väntades detta verka åtstramande på de finansiella förhållandena. När likviditetsöverskottet i banksystemet då skulle sjunka förväntades också bankernas inlåning minska och riskpremierna på obligationer stiga. Hittills har dock inlåningen varit stabil och riskpremierna inte ökat nämnvärt.
Enligt en analys av författarna Erik Andersson, verksam på avdelningen för finansiell stabilitet och Peter Kaplan på avdelningen för penningpolitik, är en förklaring att en stor del av minskningen av Riksbanken obligationsinnehav har köpts av bankerna själva och av lånefinansierade aktörer som hedgefonder. Att dessa investerare har varit aktiva under denna period har dämpat effekten på både inlåning och riskpremier.
Om hedgefonderna får svårare att finansiera sig framöver kan delar av deras innehav behöva absorberas av andra investerare med högre avkastningskrav. Det skulle kunna leda till ökade riskpremier och minskad bankinlåning. Den senaste tidens stigande räntor i repomarknaden tyder på att hedgefondernas finansieringsmöjligheter har försämrats.