Riksbankschefens kommentar

Samtidigt innebär hushållens stigande skuldsättning ett allvarligt hot mot ekonomin. Riksbankens möjligheter att hantera detta hot är i dagsläget begränsade. Det behövs i stället riktade åtgärder inom makrotillsynen, bostadspolitiken och skattepolitiken. På betalningsmarknaden sker snabba förändringar, och Riksbanken bedriver ett aktivt arbete för att hantera de frågor som teknikutvecklingen och den minskande kontantanvändningen reser.

Expansiv penningpolitik för att värna inflationsmålet

Riksbanken bedriver sedan flera år tillbaka en expansiv penningpolitik för att värna inflationsmålet och bidra till en god ekonomisk utveckling. Reporäntan, som 2015 för första gången sänktes under noll, har under 2017 hållits på −0,50 procent. Riksbankens köp av statsobligationer har fortsatt under året, och det nominella värdet på innehavet av svenska nominella och reala statsobligationer uppgick vid utgången av 2017 till 310,7 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 40 procent av den utestående stocken.

Den globala konjunkturen fortsätter att stärkas men inflationen är fortsatt låg i omvärlden. Normaliseringen av penningpolitiken runt om i världen ser ut att ta längre tid än väntat. Som liten öppen ekonomi påverkas Sverige i stor utsträckning av utvecklingen i omvärlden. Ränteläget inter-nationellt har fallit de senaste decennierna, och styrräntorna i de utvecklade ekonomierna är mycket låga. I en sådan miljö, och i ett läge där den svenska inflationen har legat under målet en längre tid, har det varit nödvändigt att bedriva en expansiv penningpolitik. Denna penningpolitik har varit en bidragande orsak till att den svenska ekonomin är stark och till att inflationen, efter en lång tid under målet, under 2017 låg nära målet på 2 procent.

Riksbanken bytte under året målvariabel för penningpolitiken från KPI till KPIF (KPI med fast ränta). KPIF har under senare år i praktiken varit viktigare för penningpolitikens utformning än KPI, och bytet syftar till att skapa ökad tydlighet om hur Riksbanken tolkar sitt uppdrag att upprätt-hålla ett fast penningvärde. Samtidigt introducerades ett variationsband på ±1 procentenhet runt inflationsmålet på 2 procent, för att på ett enkelt sätt illustrera att penningpolitikens möjligheter att detaljstyra inflationen är små och att inflationen normalt varierar kring inflationsmålet.

Hushållens stigande skuldsättning – ett växande hot mot ekonomin

Utvecklingen på bostadsmarknaden är fortsatt mycket oroande. Hushållens skuldsättning har ökat i många år, även när räntorna var högre. Obalanser har byggts upp under lång tid. Med långvarigt mycket låga räntor blir riskerna större. I ett läge där penningpolitiken fokuserar på att värna inflationsmålet är utrymmet för Riksbanken att bidra till att stävja riskerna på bostadsmarknaden begränsat. Under slutet av året dämpades visserligen priserna på bostadsmarknaden något, men det är oklart huruvida detta är tillfälligt eller inte. För att främja en långsiktigt hållbar utveckling i svensk ekonomi behövs ett brett grepp med riktade åtgärder inom makrotillsynen och inom bostads- och skattepolitiken. Riksbanken har under året lyft fram ett antal tänkbara åtgärder som kan motverka uppbyggnaden av risker. Jag menar att det är av yttersta vikt för Sveriges långsiktiga ekonomiska utveckling att vi vidtar kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med obalanserna.

Sedel- och myntutbytet slutfört

Riksbanken slutförde under året utbytet av sedlar och mynt. Vid utgången av juni 2017 blev de äldre 100- och 500-kronorssedlarna och 1-, 2- och 5-kronorsmynten ogiltiga. Riksbanken har genomfört kommunikationsaktiviteter för att uppmärksamma allmänheten på utbytet och återlämningen av äldre sedlar och mynt. Utbytet har varit omfattande och bitvis arbetskrävande för handeln och bankerna. Min uppfattning är att utbytet på det hela taget har fungerat väl. Riksbankens sammanfattning och utvärdering av sedel- och myntutbytet kommer att vara klar 2018.

Förändringar på betalningsmarknaden

Kontantanvändningen fortsätter att minska. Utvecklingen beror delvis på den tekniska utvecklingen, med en ökad tillgänglighet av erbjuden teknik i samhället i allmänhet och innovationer på betalningsmarknaden i synnerhet. Men den är också en följd av att allmänheten i allt högre utsträckning föredrar digitala betalningsalternativ. Riksbanken analyserar denna utveckling noga. I grunden är strukturomvandlingen positiv, men den behöver gå i en takt som inte skapar problem för vissa samhällsgrupper eller utestänger någon från betalningsmarknaden. En fråga som Riksbanken behöver ställa sig är vilken roll Riksbanken ska spela i en möjlig framtid där kontanter har en ännu mer undanskymd roll på betalningsmarknaden. Riksbanken arbetar därför med ett projekt där vi analyserar möjligheten att ge ut elektroniska centralbankspengar, e-kronor. Sammantaget är det min bedömning att vi står inför strukturella förändringar på områden som tidigare har varit stabila. Det är en utveckling där alla Riksbankens avdelningar kommer att beröras och vi kommer att behöva fatta strategiska beslut om vägen framåt.

Frågan om betalningssystemets sårbarhet för cyberattacker har under året varit viktig för Riksbanken. Vi ser tyvärr inte att riskerna kommer att minska de närmaste åren, utan det är snarare en fråga som fortsatt kommer att kräva stor vaksamhet och ökade resurser.

Engagerade medarbetare och internt utvecklingsarbete

Riksbanken hade vid utgången av 2017 totalt 368 medarbetare. Under året genomförde Riksbanken en medarbetarundersökning där flertalet medarbetare deltog. Jag tycker att det är glädjande att en klar majoritet av medarbetarna känner stor motivation i sitt arbete och är stolta över att arbeta i Riksbanken. Undersökningen visar dock att många upplever att arbetsbelastningen är hög. Det här är något vi arbetar med, och under året har därför hälsa och arbetsmiljö stått i fokus.

Riksbankslagen utreds

Frågan om centralbankernas roll har diskuterats intensivt både internationellt och i Sverige i kölvattnet av finanskrisen. I december 2016 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Kommittén fick också genom ett tilläggsdirektiv i oktober 2017 i uppdrag att utreda Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning. Jag ser fram emot att följa arbetet, och Riksbanken kommer att bidra till utredningen när så efterfrågas.