Anna Seim: Riksbankens nya bedömning av den neutrala räntan på lång sikt

Den neutrala räntan definieras vanligtvis som den ränta som varken har en stimulerande eller åtstramande effekt på ekonomin. Den neutrala räntan varierar över tid och kan inte avläsas i någon statistik, utan man måste försöka bedöma var den ligger med hjälp av skattningar av modeller och annan relevant information. Bedömningar av den neutrala räntan är därför förknippade med ett betydande mått av osäkerhet, inledde Seim.

Den neutrala räntan är ett viktigt begrepp inom penningpolitiken, eftersom den utgör ett referensvärde som säger om den aktuella penningpolitiken är stimulerande eller åtstramande.
”Men eftersom det är svårt att skatta nivån på den neutrala räntan med någon högre precision finns det begränsningar när det gäller hur användbar den är i praktiken. För att bedöma hur hög styrräntan är i förhållande till den neutrala nivån är det därför viktigt att löpande läsa av effekterna på ekonomin av den politik som bedrivs”, sa Seim.

Riksbanken har genom åren kommunicerat en del kring den neutrala räntan i tal och rapporter, men då framför allt om den trendmässiga nedgången i den neutrala räntan och hur nedgången påverkar penningpolitiken. Riksbanken har under senare år inte sagt särskilt mycket om den troliga nivån på den neutrala räntan, konstaterade Seim.

Riksbanken har under året gått igenom internationella studier, bedömningar från andra centralbanker, prissättningar och enkäter från finansiella marknader samt skattat olika modeller som finns i litteraturen om neutral ränta på svenska data. Seim presenterade Riksbankens bedömning som baseras på denna analys: ”Den långsiktiga neutrala räntan, och därmed den långsiktigt normala styrräntan ligger troligen mellan 1,5 och 3 procent. Det är en procentenhet lägre än det intervall som Riksbanken publicerade 2017.”

Intervallet avspeglar den osäkerhet som Riksbanken bedömer finns i uppskattningar av den neutrala räntan på lång sikt. Den neutrala räntan antas alltså fortsätta att ligga på historiskt låga nivåer. Detta innebär bland annat att det inte går att utesluta att styrräntan periodvis kan behöva sänkas till nivåer kring noll. Vid en recession eller djup lågkonjunktur när inflationen är långt under målet är en räntesänkning i storleksordningen 1,5 till 3 procentenheter inte särskilt exceptionell, avslutade Seim.