Thedéen i finansutskottet: En osäker omvärld ställer krav på god beredskap
”I detta allvarliga säkerhetspolitiska läge krävs det att vi stärker beredskapen inom hela det finansiella systemet och det är av stor vikt att arbeta för att öka motståndskraften mot bland annat cyberangrepp”. Det sa riksbankschef Erik Thedéen när han idag deltog i finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet tillsammans med finansmarknadsminister Niklas Wykman, Daniel Barr, generaldirektör för Finansinspektionen, och riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.
Datum: 2024-02-06 09:00
Talare: Riksbankschef Erik Thedéen
Plats: Finansutskottet
Thedéen betonade att motståndskraften förbättras kontinuerligt i det finansiella systemet, men inte i samma snabba takt som hotbilden förändras. Riksbanken koordinerar tester av cybersäkerheten hos finansiella aktörer (TIBER-tester). I testerna har brister identifierats och det har även lett till att mycket arbete skett med att åtgärda dessa och därmed stärka skyddet mot cyberangrepp.
”Vi måsta vara proaktiva när det gäller att hantera cyberrisker. Ett aktuellt exempel på hur viktigt det är att stärka motståndskraften är den senaste tidens cyberangrepp som påverkat flera organisationer och företag”, sa Thedéen och betonade även att det nya Cybersäkerhetscentret (NCSC) har en mycket viktig roll.
Riksbankens nya föreskrifter bidrar till att öka beredskapen
Störningar i betalningssystemet riskerar att påverka den finansiella stabiliteten. Riksbanken har ett lagstadgat ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar även vid fredstida kriser och vid höjd beredskap. Därför har Riksbanken tagit fram föreskrifter som ställer krav på de företag som är av särskild betydelse inom betalningsområdet, bland annat de stora bankerna, Getswish samt aktörer inom kontanthanteringen.
För att öka motståndskraften och vara mindre sårbar är det viktigt att ha tillgång till flera olika betalsätt. ”Som privatperson är det viktigt att man har kontanter hemma, gärna i mindre valörer. Dessutom anser Riksbanken att näringsidkare som säljer livsnödvändiga varor och tjänster, som matvaror, drivmedel och apoteksvaror, som huvudregel ska vara skyldiga enligt lag att ta emot kontanter”, fortsatte Thedéen.
Storbankerna bör se till att det finns goda marginaler ner till kapitalkraven
Den geopolitiska oron, fastighetsföretag med hög skuldsättning och den höga privata skuldsättningen i Sverige gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda.
”Bankerna bör beakta detta osäkra ekonomiska läge. Riksbanken anser därför att de svenska storbankerna tills vidare bör sikta på att ha en marginal ner till de formella kapitalkraven som inte understiger den övre gräns som de satt för sina interna kapitalbuffertar”, sa Thedéen.