Erik Thedéen: Om risk, osäkerhet och geoekonomisk splittring

Tre förhållningssätt till risk och osäkerhet

Osäkerheten i den globala ekonomin har ökat kraftigt de senaste månaderna, inte minst till följd av USA:s nya handelspolitik. I den penningpolitiska uppdatering bedömde Riksbanken att utvecklingen i omvärlden – och i synnerhet då den förhöjda osäkerheten – dämpar konjunkturutsikterna i Sverige. ”Detta talar i sin tur för att inflationen på sikt kan bli lägre än i vår marsprognos. Men vi framhöll också att det finns flera riskfaktorer, exempelvis kopplade till företagens globala värdekedjor, och att inflationen därför mycket väl kan bli oväntat hög. Detta illustrerar på ett nästan övertydligt sätt att konjunktur- och inflationsutsikterna alltid är osäkra.”

På ett grundläggande plan finns det tre sätt för centralbanker att förhålla sig till risk och osäkerhet, sa Thedéen. Man kan agera mer försiktigt, kraftfullare eller helt bortse från den. Ett snabbt och kraftfullt agerande är motiverat när risken för riktigt dåliga utfall är stor, som till exempel under den globala finanskrisen 2008 eller pandemiutbrottet 2020.

”Dagens situation menar jag är ett exempel på när det finns skäl att tillämpa försiktighetsprincipen. Osäkerheten är stor och det finns flera möjliga scenarier för inflationsutvecklingen framöver. Därför är det lämpligt att avvakta och invänta mer information för att få en något bättre bild av inflations- och konjunkturutsikterna.” Thedéen underströk samtidigt att det alltid finns en osäkerhet om när ett beslutsunderlag är tillräckligt. ”En viktig del i det penningpolitiska beslutsfattandet handlar därför just om en avvägning mellan att invänta ny information och att agera beslutsamt på den information som är tillgänglig.”

Ökad geopolitisk splittring ställer oss inför nya risker

En värld som tidigare präglades av globalt samarbete ser ut att sakta skifta mot mer konfrontation och splittring. ”Det är en oroande utveckling som inte bara innebär säkerhetsmässiga risker utan också negativa konsekvenser för ekonomin”, sa Thedéen.

”Jag tror att den strategi för penningpolitiken som vi redan tillämpar, och som brukar benämnas flexibel inflationsmålsstrategi, ger oss ett bra ramverk för att hantera även dessa utmaningar.”

Risker kopplade till geopolitiken och en tilltagande geoekonomisk fragmentering liknar också utbudsstörningar där inflation och produktion rör sig i olika riktningar. ”De senaste årens erfarenheter har lärt oss att det inte är självklart att bortse från utbudsstörningar, inte minst för att det är mycket svårt att i realtid avgöra om en störning är tillfällig eller mer långvarig. Centralbanker har tidigare lagt mycket tid på att analysera efterfrågesidan av ekonomin, men de senaste årens utveckling tyder på att vi också behöver bli bättre på att förstå ekonomins utbudssida.”

Läs hela talet i länken nedan.