Bunge: AI är överallt nu, men hur påverkas penningpolitiken?

En lärdom av historien är att gamla arbetstillfällen över tid tenderar att ersättas av nya, men att omställningen ofta kan vara besvärlig för personerna inom de yrken som automatiseras. När det gäller AI tyder utvecklingen hittills på att unga personer kan påverkas särskilt mycket, men att de samtidigt har lättare att anpassa sig till nya förhållanden än äldre, sa Bunge. ”Företagen verkar dock följa principen ’no hire, no fire’. Man säger inte upp unga personer i de utsatta yrkena, men man anställer heller inte de som är nya på arbetsmarknaden.”

Kring den bredare frågan om hur makroekonomin och penningpolitiken kan påverkas av AI tog hon bland annat upp företagens kostnader, den så kallade neutrala räntan, efterfrågan på investeringar och risken för en börsbubbla. ”Sammanfattningsvis kan en rad olika effekter uppstå av AI som kan påverka styrräntan åt olika håll. Tidpunkten för när effekterna uppstår är dock mycket svårbedömd.”

Bunge relaterade också till den moderna historien och hur diskussionerna gick under dotcom-boomen, ”den nya ekonomin” och ”digitaliseringen” och konstaterade att det kan ta tid innan vi ser effekterna i den vanliga makroekonomiska statistiken. Ett sätt att leta efter tecken på förändring är därför att samtala med företag. Även hushållens bild av utvecklingen är viktig att följa. ”En sammantagen slutsats för min del är att AI just nu inte har slagit igenom på arbetsmarknaden och produktiviteten i en sådan stor utsträckning att det påverkar den dagsaktuella penningpolitiken, men utvecklingen går mycket fort och det gör att vi noga måste följa vad som händer under de kommande åren”, framhöll Bunge.

Om ekonomiska läget och penningpolitiken

I samband med talet kommenterade Bunge även sitt ställningstagande vid det senaste penningpolitiska mötet. Hon sa att kriget i Mellanöstern lett till stigande priser på olja, gas, flygbränsle och gödningsmedel, vilket gör att inflationen kommer att bli högre än vad som annars hade varit fallet. Hon betonade att Riksbanken behöver vara vaksamma på spridningseffekter.

”Riskerna ökar ju längre kriget pågår, men jag tycker vi har ganska lite att vinna på att agera med penningpolitiken i ’förebyggande syfte’ på de utbudsstörningar vi nu ser. Svensk ekonomi är i ett bra utgångsläge; inflationen är låg, det finns gott om lediga resurser i ekonomin och inflationsmålet har en hög trovärdighet. Vi har utrymme att avvakta mer information innan vi behöver agera.”