Valutareserven

Valutareserven är en finansiell tillgång som, i likhet med guldreserven, syftar till att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag. Valutareserven består till största delen av värdepapper utgivna i amerikanska dollar och euro eftersom dessa båda valutor har störst betydelse för beredskapen att förse det finansiella systemet med likviditet i en kris.

Svenska banker har idag likviditetsbehov i framförallt amerikanska dollar (USD), euro (EUR), brittiska pund (GBP) samt norska (NOK) och danska (DKK) kronor. Valutareservens sammansättning ska återspegla vilka valutor Riksbanken behöver hålla i beredskapssyfte och därför har direktionen beslutat att tillgångar i dessa valutor ska ingå i valutareserven.

Tillgångarna i valutareserven

Den 31 december 2022 var det totala marknadsvärdet på valutareserven 482,4 miljarder kronor. Riksbankens beredskap att med kort varsel kunna ge tillfälligt likviditetsstöd i utländsk valuta ställer stora krav på valutareservens tillgångar. Valutareserven hålls till största delen i de valutor där likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel. Därför utgörs valutareservens tillgångar huvudsakligen av statsobligationer. Reserven innehåller till största del de fem valutor Riksbanken behöver hålla i beredskapssyfte men för att sprida riskerna har Riksbanken även valt att låta en mindre del av valutareserven bestå av australiensiska dollar (AUD) och kanadensiska dollar (CAD).

Tillgångarna i valutareserven uppdelat per valuta, 31 december 2022

Diagrammet visar tillgångarna i valutareserven och hur stor andel av respektive valuta som valutareserven består av. Valutareserven består till största delen av amerikanska dollar (USD) och euro (EUR). I valutareserven ingår även brittiska pund (GBP), kanadensiska dollar (CAD), australiensiska dollar (AUD), norska kronor (NOK) och danska kronor (DKK). Den 31 december 2022 var det totala marknadsvärdet på valutareserven 482,4 miljarder kronor. Ladda ner diagrammets data genom att klicka på pilen till höger ovanför diagrammet.
Källa: Sveriges riksbank.