Valutareserven

Riksbanken har som de flesta andra centralbanker en valutareserv för att säkerställa att Riksbanken kan utföra sina uppdrag. Valutareserven ska användas för att ge tillfälligt likviditetsstöd till banker verksamma i Sverige, intervenera på valutamarknaden och fullgöra Sveriges del i IMF:s internationella långivning.

Valutareserven ska förvaltas så att Riksbanken alltid står redo att uppfylla sina åtaganden. Den måste därför vara utformad så att den med kort varsel kan användas. Valutareserven består därför huvudsakligen av tillgångar i sådana valutor som Riksbanken bedömer kan behövas för att ge likviditetsstöd i utländsk valuta och sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel, främst statsobligationer i amerikanska dollar och euro men även i brittiska pund samt norska och danska kronor. För att sprida riskerna har Riksbanken även valt att investera en del av valutareserven i australiska och kanadensiska dollar. Värdet på valutareserven uppgick per den 31 december 2023 till cirka 418,9 miljarder kronor.

Tillgångarna i valutareserven uppdelat per valuta, 31 december 2023

Diagram: Tillgångarna i valutareserven uppdelat per valuta

Diagrammet visar tillgångarna i valutareserven och hur stor andel av respektive valuta som valutareserven består av. Valutareserven består till största delen av amerikanska dollar (USD) och euro (EUR). I valutareserven ingår även brittiska pund (GBP), kanadensiska dollar (CAD), australiensiska dollar (AUD), norska kronor (NOK) och danska kronor (DKK). Den 31 december 2023 var det totala marknadsvärdet på valutareserven 418,9 miljarder kronor. Ladda ner diagrammets data genom att klicka på pilen till höger ovanför diagrammet.
Källa: Sveriges riksbank.

Utgångspunkten för Riksbankens valutareservsförvaltning är de generella principer som anges i riksbankslagen för tillgångsförvaltningen. Där framgår att Riksbanken ska förvalta sina tillgångar i syfte att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter och generera tillräcklig avkastning för att finansiera sin verksamhet. Tillgångarna i valutareserven ska förvaltas med låg risk och med beaktande av Riksbankens ställning som centralbank och syftet med tillgångsinnehavet. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på ovanstående krav.

Det är upp till Riksbanken att självständigt bedöma hur strategin för valutareservsförvaltningen ska vara utformad inom ramen för de generella principerna. Riksbanken har ett internt regelverk i form av en finansiell risk- och investeringspolicy som utgör ett övergripande ramverk för investeringar och hantering av finansiella risker som uppstår i förvaltningen. Denna policy kompletteras av en regel för guld- och valutareserven som reglerar förvaltningen mer i detalj.

Valutareservens värde i svenska kronor påverkas av förändringar i marknadspriser som valutakurser och räntor. En försvagning av kronan gör att valutareservens värde i kronor ökar medan en förstärkning av kronan i stället gör att valutareservens värde i kronor minskar. Det senare innebär att Riksbanken är exponerad mot valutarisk. Valutarisken utgör en stor del av Riksbankens totala finansiella risker. För att begränsa valutarisken har Riksbanken beslutat att ungefär en fjärdedel av valutareserven ska valutasäkras. Det sker genom att Riksbanken säljer utländsk valuta på valutamarknaden och sedan rullar valutaswappar i syfte att bibehålla valutareservens storlek.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2024-02-04