Underskott av bostäder i storstadsområden
Nyhet Efter en lång period av lågt bostadsbyggande har nybyggandet tagit fart och antalet färdigställda bostäder 2016 är på den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Denna utveckling är positiv då de flesta kommuner uppger sig ha brist på bostäder. I denna ekonomiska kommentar ger författaren en överblick av behovet på bostadsmarknaden utifrån de historiska data över nybyggande, bostadsbestånd och befolkningsutveckling som finns tillgängliga. Kommentaren diskuterar också skillnader mellan behov och efterfrågan samt hur ett ökat byggande kan påverka situationen på bostadsmarknaden.
Det är svårt att med exakthet avgöra om det, utifrån ett behovsperspektiv, finns ett över- eller underskott på bostäder och sängplatser eftersom resultaten varierar beroende på hur man räknar och vilka antaganden man utgår från samtidigt som begränsningar i data finns. Resultaten indikerar dock att det i Stockholmsområdet råder brist på såväl bostäder som sängplatser och att underskottet är större än i övriga två storstadsregioner. På aggregerad nivå, i riket som helhet, verkar det inte finnas något större underskott.
De senaste årens ökning i byggandet förefaller att vara relativt väl i linje med vad som efterfrågas. Det byggs främst lägenheter på 1–3 rum med olika upplåtelseformer i de regioner som också har högst befolkningstillväxt. Det är dock svårt att veta om bostäderna också matchar hushållens betalningsförmåga.
_____________________________________________________________________
Av Goran Katinic, verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.
Riksbankens ekonomiska kommentarer innehåller till exempel korta utredningar och debattartiklar. De åsikter som uttrycks i ekonomiska kommentarer är författarnas egna och ska inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt.