Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Nyhet Årets första utgåva av Penning- och valutapolitik innehåller artiklar som skrevs innan coronapandemin bröt ut i Europa. I några fall spelar detta inte så stor roll, i andra fall hade pandemin sannolikt påverkat innehållet i artikeln. Men det är för tidigt att dra långtgående slutsatser av hur pandemin kommer att påverka ekonomin på sikt, och de frågor som artiklarna tar upp kommer sannolikt att vara aktuella även framöver. Därför tycker vi att det är väl motiverat att publicera dessa välskrivna artiklar. Vi hoppas att våra läsare håller med.

Artiklarna i årets första utgåva av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik sammanfattas nedan:

Den globala uppvärmningen ur ett ekonomiskt perspektiv

Conny Olovsson beskriver hur ekonomisk teori kan användas för att förstå interaktionen mellan människan och klimatet, varför globala politiska åtgärder är nödvändiga för att motverka den globala uppvärmningen samt vilka politiska åtgärder som kan väntas fungera. De viktigaste resultaten av resonemangen sammanfattas i fyra korta insikter.

30 år av penningtvättsbekämpning i Sverige och internationellt – fungerar systemet som det var tänkt?

Markus Forsman beskriver hur regelverket för bekämpning av penningtvätt har utvecklats under åren och hur man i dag kommer överens internationellt om vilka regler som ska gälla. Därefter beskriver han i detalj hur systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism fungerar i Sverige och sammanfattar hur effektiviteten i Sveriges system har bedömts internationellt. Han avslutar med att kort kommentera de senaste årens uppmärksamhet kring framför allt Danske Bank och Swedbank.

Framtiden är inte vad den en gång var – perspektiv på förändringar i svensk ekonomi

Denna artikel, författad av Erik Frohm och Stefan Ingves, är en sammanfattning av diskussioner under senare år, såväl internt på Riksbanken som i olika internationella sammanhang, om hur strukturella förändringar påverkar ekonomin. Författarna inleder med att beskriva strukturomvandlingen i svensk ekonomi från 1800-talet till mitten av 1990-talet. Därefter diskuterar de utvecklingen de senaste decennierna, med fokus på effekterna av globaliseringen, digitaliseringen och ”tjänstefieringen”, det vill säga att tjänsteproduktionen står för en allt större andel av samhällsekonomin. Artikeln behandlar inte coronapandemin, men dess huvudsakliga slutsats – att det är viktigt med en god anpassningsförmåga vid genomgripande förändringar i ekonomin – har blivit ännu mer aktuell idag.

Den nya makroekonomiska miljön efter finanskrisen

Björn Andersson, Magnus Jonsson och Henrik Lundvall ger en exposé över några olika strukturella förändringar som har påverkat den makroekonomiska miljön i många länder sedan den globala finanskrisen 2007–09: den försvagade produktivitetsutvecklingen, den lägre långsiktiga realräntan, den växande skuldsättningen hos hushåll och stater samt det försvagade sambandet mellan arbetslösheten och löneökningstakten. De diskuterar vad som ligger bakom dessa förändringar och vilken betydelse förändringarna kan få för förutsättningarna för att bedriva penningpolitik framöver.

Vad driver den globala trenden mot lägre realräntor?

I en separat artikel går Henrik Lundvall mer på djupet i analysen av varför realräntorna har sjunkit trendmässigt i många länder, en fråga som är särskilt viktig för penningpolitikens möjligheter att stabilisera ekonomin. Han går igenom olika möjliga strukturella förklaringar och undersöker vilka faktorer som enligt forskningslitteraturen bäst förklarar varför realräntorna sjunkit.

Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00
Uppdaterad 2020-05-13