Stärkt krisberedskap i Norden-Baltikum
Nyhet, Ekonomisk kommentar Länderna i Norden och Baltikum står idag inför nya risker. Det geopolitiska läget i omvärlden kräver inte bara att myndigheter samverkar inom länderna utan också över landsgränser. Genom ihållande arbete har de nordisk-baltiska länderna utvecklat en god gemensam förmåga att hantera finansiella kriser. För att upprätthålla och vidareutveckla denna förmåga fortsätter de nordisk-baltiska länderna att samverka.
I en ny ekonomisk kommentar beskriver författarna David Farelius och Johannes Forss Sandahl, verksamma på avdelningen för finansiell stabilitet, hur den nordisk-baltiska finansiella krisberedskapen har utvecklats. De nordiska och baltiska länderna har betydande finansiella sammanlänkningar över landsgränserna. Det gör att finansiella störningar kan spridas i regionen och att länderna är ömsesidigt beroende.
Under de senaste 15 åren har dock ländernas gemensamma förmåga att hantera kriser förbättrats. Ett skäl är att de baltiska länderna idag deltar i eurosamarbetet. Dessutom har samarbetet mellan ländernas myndigheter stärkts för att bättre identifiera risker och hantera störningar. Stora krisövningar har genomförts, vilket ökat förmågan och stärkt krisberedskapen. Centralbankerna i de nordiska och baltiska länderna har också stärkt samarbetet för att säkerställa valutatillgången vid likviditetsproblem i banker med verksamhet i flera länder.
Författare: David Farelius och Johannes Forss Sandahl, verksamma vid avdelningen för finansiell stabilitet