Protokoll från det penningpolitiska mötet den 11 februari 2020

Den ekonomiska utvecklingen både globalt och i Sverige har i stora drag varit i linje med Riksbankens prognos i december. Konjunkturen har visat tecken på att stabiliseras, men samtidigt har det nya coronaviruset bidragit till osäkerhet. Till följd av epidemin har tillväxten i omvärlden, framför allt i Kina, reviderats ned på kort sikt, men det är än så länge svårt att förutspå omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna.

Svensk ekonomi har mattats av från en aktivitetsnivå som varit högre än normalt till ett mer normalt konjunkturläge och inflationen har legat nära inflationsmålet på 2 procent under en längre tid. Den ovanligt milda vintern och lägre oljepriser bidrar till fallande energipriser, vilket håller nere inflationen 2020. Flera ledamöter ansåg att det finns goda skäl att betrakta nedgången i energipriser som tillfällig. Olika mått på underliggande inflation tyder på att den mer varaktiga inflationen fortsatt är strax under 2 procent. Detta talar för att inflationen kommer att vara nära 2 procent när effekterna av låga energipriser klingar av.

Direktionen konstaterade att konjunktur- och inflationsutsikterna är ungefär desamma som i december och var eniga i beslutet att, i linje med prognosen från december, behålla reporäntan oförändrad på noll procent. Givet det låga ränteläget globalt och den osäkerhet som finns kring konjunktur- och inflationsutvecklingen bedömer direktionen att det är lämpligt att ha en fortsatt låg styrränta även i Sverige. Med en reporänta på noll procent de kommande åren och Riksbankens omfattande köp av statsobligationer ger penningpolitiken fortsatt stöd åt konjunkturen och bidrar till att inflationen kan vara nära målet även framöver.

Direktionen betonade att penningpolitiken kommer att fortsätta anpassas om förutsättningarna förändras. Flera ledamöter menade dock att positiva inflationsöverraskningar inte nödvändigtvis skulle behöva innebära att räntan höjs tidigare än i Riksbankens prognos.

Direktionen diskuterade också vilka möjligheter Riksbanken har att agera i händelse av en ekonomisk kris. Ledamöterna konstaterade att man har fortsatt god beredskap. Givet det låga ränteläget i omvärlden går det inte att utesluta att reporäntan även i framtiden kan komma att bli negativ men flera ledamöter betonade även möjligheten att på olika sätt använda Riksbankens balansräkning i detta sammanhang. Man poängterade också att vilka penningpolitiska verktyg som är lämpliga även beror på orsaken till en nedgång samt hur andra politikområden agerar.