Risk för framtida bostadsöverskott – mindre kommuner mest utsatta
Nyhet, Ekonomisk kommentar Det finns en ökande risk att Sveriges bostadsutbud överstiger efterfrågan under det kommande decenniet. Utvecklingen kan leda till stigande vakanser, framför allt i mindre kommuner, vilket i sin tur kan påverka intäkter och fastighetsvärden för bostadsföretagen. Riskerna för den finansiella stabiliteten bedöms som små i nuläget, men lokala obalanser kan förvärras över tid och leda till andra samhällsekonomiska kostnader. Det skriver Karin Östling Svensson på avdelningen för finansiell stabilitet i en ny ekonomisk kommentar.
Karin Östling Svensson, ekonom, avdelningen för finansiell stabilitet
Befolkningen växer långsammare än tidigare – endast 1,9 procent väntas tillkomma fram till 2034, jämfört med 8,6 procent det senaste decenniet. Färre födda, fler avlidna och lägre invandring bidrar till utvecklingen. Redan i dag minskar befolkningen i var femte kommun, och över hälften av landets kommuner väntas ha en minskande befolkning framöver. Det innebär att efterfrågan på bostäder kan falla, särskilt i landsbygdskommuner där vakanser i hyresbeståndet redan har börjat öka.
Vissa kommuner kan få ett betydande överskott av bostäder. Överskotten väntas främst slå mot hyresrätter, eftersom hushåll antas lättare kunna lämna en hyresbostad än en ägd bostad när efterfrågan förändras. Analysen visar att mindre kommuner med färre än 25 000 invånare är de som tydligast ligger i riskzonen.
Även om ökade vakanser kan pressa hyresintäkter, fastighetsvärden och därmed fastighetsföretagens återbetalningsförmåga, bedöms bankernas övergripande exponering som låg. Merparten av säkerhetsvolymen i hyresbostadsfastigheter finns i kommuner med låg risk.
Sammantaget pekar analysen inte mot några allvarliga risker för banksystemet eller för den finansiella stabiliteten. Däremot kan begynnande obalanser i vissa kommuner förstärkas över tid och leda till andra samhällsekonomiska kostnader om värdet på fastigheter faller, investeringsviljan minskar och de lokala utmaningarna blir större.
Om Riksbankens ekonomiska kommentarer
Riksbankens ekonomiska kommentarer innehåller till exempel korta utredningar och debattartiklar. De åsikter som uttrycks i ekonomiska kommentarer är författarnas egna och ska inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt.