Bunge: Stablecoins och digital euro drivs av digitalisering och geopolitik
Tal Fortsatt snabb digitalisering och geopolitiska spänningar präglar utvecklingen på betalningsmarknaden. Blockkedjeteknik och tokenisering av tillgångar skapar både nya möjligheter och risker. Givet den utvecklingen behöver centralbanker världen över fundera på hur de ser på pengarna de ger ut – i vilken form ska de finnas, vilka som ska ha tillgång till dem och hur de ska användas. Det sa förste vice riksbankschef Aino Bunge i ett tal på SNS idag.
Datum: 2025-12-04 08:00
Talare: Förste vice riksbankschef Aino Bunge
Plats: SNS, Stockholm
Som ett exempel lyfte hon framväxten av stablecoins och vad centralbanker kan göra för att minska riskerna för det finansiella systemet när marknaden växer.
”Stablecoins och framför allt tekniken bakom har vissa fördelar så som förenklade betalningar över landsgränserna. Idag är marknaden för stablecoins begränsad och de används i huvudsak som betalmedel i handel med andra kryptotillgångar och investeringar. Men marknaden växer snabbt och en utbredd användning kan dock föra med sig risker. Skulle marknaden bli systemviktig anser jag att avvecklingen av stablecoins bör ske i centralbankspengar. Det kan också krävas att centralbanker utvecklar sitt tjänsteutbud för att erbjuda avveckling av tokeniserade transaktioner i centralbankspengar.”
Geopolitiken gör samtidigt att det ställs krav på beredskap och nya europeiska lösningar för gränsöverskridande betalningar. Eurozonen arbetar nu målmedvetet för att ge ut en digital euro, en digital centralbankspeng som allmänheten ska ha tillgång till. Den digitala euron är tänkt att minska eurozonens beroende av utländska betalsystem, möjliggöra betalningar offline och underlätta betalningar över landsgränserna. Enligt Bunge återaktualiserar detta frågan om en e-krona.
”Jag anser att det behövs en debatt om vilka implikationer ett införande av digital euro får för Sverige. Vi behöver återigen ta upp frågan om en e-krona – ledtiderna är långa när det gäller att få i gång en process för att ta beslut – ja eller nej - och ännu längre när det gäller att eventuellt faktiskt implementera en framtida svensk e-krona om svaret blir ja. Vi behöver därför komma i gång redan nu”.
Hon pekade samtidigt på att den privata sektorns har en viktig roll i utvecklingen på betalningsmarknaden, både vad gäller innovation och motståndskraft.
”Tack vare stark innovationskraft har Sverige länge haft en betalningsmarknad i internationell framkant – något vi även fortsättningsvis ska sträva efter att ha. Det gör Riksbanken bäst genom att samarbeta i frågor av gemensamt intresse, inte minst vår beredskap och infrastruktur, samt att även fortsättningsvis öppna upp för konkurrens och innovation”.