Thedéen: Inflationsmålspolitiken – ett viktigt bidrag till ekonomisk stabilitet

Riksbankens penningpolitiska strategi har utgjort ett viktigt bidrag till ekonomisk stabilitet i Sverige de senaste 30 åren. Fram till slutet av 2000-talet bidrog den tillsammans med andra reformer till att inflationsförväntningarna sjönk och stabiliserades, den reala tillväxten ökade och statsskulden föll. Samtidigt har den ofta stött på utmaningar, och vissa av dem har inget självklart eller entydigt svar.

Det sa Erik Thedéen på en workshop arrangerad av Ukrainas centralbank när han delade med sig av Riksbankens erfarenheter av att arbeta med ett inflationsmål för penningpolitiken. Utbytet var ett led i Riksbankens och National Bank of Ukraines nära samarbete, som har fördjupats sedan Rysslands fullskaliga invasion.

De främsta verktygen för finansiell stabilitet är effektiva regleringar och makrotillsyn men det går inte att utesluta att penningpolitiken kan behöva motverka finansiella obalanser för att man ska nå inflationsmålet, sa Thedéen.

Han konstaterade också att när man har ett inflationsmål så bör växelkursen få flyta helt fritt. I praktiken är den dock så pass viktig för företag och hushåll att centralbanker inte kan bortse från förändringar i växelkursen.

”Men i normala tider borde centralbanker stålsätta sig och inte bekymra sig för mycket om de kortsiktiga svängningarna, bland annat eftersom de är notoriskt svåra att förstå och prognosticera. Med det sagt måste vi dock anstränga oss för att förstå utvecklingen så bra som möjligt för att veta om och hur den bör beaktas i penningpolitiken.”

Han avslutade med att poängtera att centralbankens oberoende är en viktig förutsättning för penningpolitiken med ett inflationsmål, vilket kräver transparens.

”Arbetet med transparens kan förstås vara krävande, men det har tjänat oss väl genom att vi har ett fortsatt gott stöd för vårt oberoende och för vår inflationsmålspolitik som helhet. I detta arbete har centralbankerna mycket att lära av varandras erfarenheter.”