E-kronapiloten – test av teknisk lösning för e-krona

Riksbanken initierade ett pilotprojekt 2019 för att ta fram förslag till en teknisk lösning för en digital centralbankspeng, en e-krona, som kan fungera som ett komplement till kontanter. Projektet avslutades under 2023.

Huvudsyftet med pilotprojektet och den tekniska lösningen var att öka Riksbankens kunskap om en centralbanksutgiven digital krona. Pilotprojektet har, i en isolerad testmiljö, testat att skapa en digital krona som är enkel och användarvänlig och samtidigt uppfyller höga krav gällande säkerhet och prestanda. I arbetet har också ingått att jämföra den lösning som testas i pilotprojektet mot andra möjliga lösningar för en eventuell e-krona. Pilotprojektet har även utrett vilken juridisk status och roll en eventuell e-krona skulle kunna ha.

Pilotprojektet avslutades 2023 och fokus för Riksbankens arbete är nu att följa den globala utvecklingen av digitala valutor med ett särskilt fokus på den europeiska centralbankens (ECB:s) arbete med en digital euro.

E-kronapilotens tekniska lösning

E-kronapiloten, etapp 1

Den tekniska lösningen baseras på Distribuerad Ledger Technology (DLT), en form av blockkedjeteknik. E-kronorna i den testade lösningen representeras av digitala värdeenheter, så kallade tokens, i ett distribuerat nätverk baserat på en typ av blockkedjeteknik på företaget R3:s Cordaplattform. Lösningen bygger på att e-kronorna, likt de fysiska kontanterna, endast kan skapas och destrueras av Riksbanken. E-kronorna distribueras till, av Riksbanken godkända, deltagare i e-kronanätverket, exempelvis banker, som driver sina egna noder med möjlighet att beställa och distribuera e-kronor till allmänheten.

Slutanvändarna får möjlighet att skaffa e-kronor genom att öppna digitala plånböcker hos sin deltagare, exempelvis en bank. Den digitala plånboken kopplas till ett betalinstrument, till exempel en mobilapp, som slutanvändaren kan använda för att växla till sig e-kronor hos deltagare i nätverket mot bankpengar på konto och därefter genomföra betalningar med e-kronor.

Den konceptuella modellen och den tekniska lösningen förklaras närmre nedan och i rapporten E-kronapiloten etapp 1.

E-kronapiloten, etapp 2

2021 inleddes den andra etappen av e-kronapiloten med fortsatta tester av den konceptuella distributionsmodellen och den testade lösningen. Huvudaktiviteter för den andra etappen var att testa:

Hur den tekniska lösningen skulle kunna integreras med potentiella distributörer av e-kronor och befintliga POS-terminaler.
Hur den tekniska lösningen skulle kunna möjliggöra betalningar i offlineläge.
Prestandatester av den konceptuella modellen och den tekniska lösningen.

Läs mer: E-kronapiloten, etapp 2

E-kronapiloten, etapp 3

2022 fortsatte arbetet med den tredje etappen där huvudaktiviteter för arbetet var att:

Utreda hur en samverkansmodell mellan Riksbanken och den privata marknaden skulle kunna se ut i den konceptuella modellen och tekniska lösning som testas i piloten.
Testa vilka möjligheter samt eventuella fördelar och nackdelar som den tokenbaserade lösningen har när det kommer till att utveckla programmerbara betaltjänster.

Läs mer: E-kronapiloten, etapp 3

E-kronapiloten, etapp 4

Under 2023 fokuserade arbetet på en fördjupad analys av hur betalningar med e-kronor skulle kunna göras även när ett betalinstrument saknar kontakt med det centrala e-kronasystemet.

En alternativ offlinelösning utvecklades baserad på ett kort som betalinstrument och med endast saldo och transaktioner lagrade. Detta till skillnad från lösningen i etapp 2 där e-kronor kopierades till betalinstrumentet som i det fallet var en mobiltelefon.
De funktioner som sedan testades var överföring av e-kronor till och från kort, betalning till butik, överföringar mellan slutanvändare samt synkronisering mellan offline- och onlinesystem. Testerna syftade till att bedöma i vilken mån det är möjligt att bygga en funktionell, säker och trovärdig offlinelösning för e-kronor.

Läs mer: E-kronapiloten, etapp 4

Konceptuell bild över arkitekturen av e-kronanätverket

En konceptuell bild över arkitekturen av e-kronanätverket i den testade lösningen redovisas nedan.

Transaktioner inom nätverket sker genom noder som drivs av Riksbanken och utvalda deltagare. 1: Riksbankens nod, 2: Notarenoden, 3: Deltagarnas noder, 4: Slutanvändarna.