Fördjupning – Pengar i förändring – traditionella och nya former
Under senare år har nya former av pengar börjat uppstå vid sidan av de traditionella. I denna fördjupning diskuterar vi skillnaden mellan olika former av pengar, traditionella såväl som nya, och hur de används för betalningar.
Publicerad: 12 mars 2026
Pengar fungerar som ett mått för att prissätta varor och tjänster, ett allmänt accepterat betalningsmedel och ett sätt att spara och bevara värde över tid. För att något ska kunna fungera som pengar behöver allmänheten ha förtroende för det och lita på att det behåller sitt värde över tid. Dessutom behöver allmänheten kunna använda pengarna för att betala med och ta betalt på ett smidigt och enkelt sätt.
Pengar kan delas upp i två kategorier: statligt utgivna pengar, i form av kontanter och pengar på konton hos centralbanken, samt privat utgivna reglerade pengar, i form av pengar på konton hos kommersiella banker och e-pengar.
När dessa olika typer av pengar ges ut i ett lands valuta fungerar de som en representation av den nationella valutan. Hur stort förtroende allmänheten har för pengarna beror därför bland annat på landets penningpolitik. Inflationen påverkar värdet på alla pengar som ges ut i landets valuta. En stabil inflationsnivå säkerställer att pengarna behåller sitt värde och kan användas för att köpa ungefär samma mängd varor och tjänster över tid, se Figur 3.
Figur 3: Tre viktiga förutsättningar för att skapa förtroende för pengar
Det finns pengar som ges ut av staten genom centralbanken och pengar som ges ut av privata aktörer såsom banker. Till skillnad från centralbanken kan privata aktörer gå i konkurs, vilket innebär att det finns en risk för att människor förlorar sina pengar. För att minska den risken, stödja den finansiella stabiliteten och skapa förtroende för privata pengar har olika regler och garantisystem införts.
Vi tar ofta för givet att våra pengar är lika mycket värda oavsett i vilken bank vi har våra pengar eller om vi har pengar på ett konto eller som en sedel i plånboken. En krona är med andra ord en krona överallt i Sverige oavsett vem som givit ut pengarna, detta brukar man på engelska kalla ”singleness of money”. Eftersom det finns olika utgivare som ger ut pengar i samma valuta är det dock inte en självklarhet att alla betalningar accepteras till sitt nominella värde. För att säkerställa det måste man kunna växla olika pengar sinsemellan utan att de tappar i värde. Om någon till exempel betalar i en butik med en sedel behöver butiken säkert och till låg kostnad kunna sätta in sedeln på ett bankkonto, det vill säga omvandla sedeln till bankpengar. Detsamma gäller när betalare och mottagare använder bankpengar som finns hos, och som är utgivna av två olika banker. Då behöver pengar i den ena banken kunna omvandlas till pengar i den andra banken. Det sker vanligtvis automatiskt mellan pengarnas olika utgivare utan att det kräver någon inblandning av betalaren och mottagaren – här spelar Riksbanken och den finansiella infrastrukturen en nyckelroll vilket beskrivs mer i detalj i avsnittet ”Centralbanksreserver spelar en viktig roll i betalningssystemet” längre ned.
Nedan visar vi vilka typer av pengar som finns utgivna i en nationell valuta som till exempel svenska kronor, och beskriver deras syfte och egenskaper. Det tydliggörs även att pengar kan förekomma i olika tekniska former. Vi diskuterar även olika kryptotillgångar och förklarar varför de inte betraktas som pengar.
Figur 4: Traditionella och nya former av pengar
| Pengar | Syfte och egenskaper | Teknisk form och användningsområde inom betalningar |
|---|---|---|
|
|
|
|
|
|
|
Wholesale CBDC är en ny teknisk form som inte finns i Sverige. De kan användas för att effektivisera och förbättra avvecklingen av betalningar mellan finansiella institut, särskilt i transaktioner som involverar nya typer av pengar eller tillgångar, som tokeniserad bankinlåning eller tokeniserade värdepapper. |
|
|
|
|
Källa: Riksbanken.
| Pengar | Egenskaper | Teknisk form och användningsområde inom betalningar |
|---|---|---|
|
4) Bankinlåning |
|
En traditionell digital kontoform av pengar som används i traditionella betaltjänster som banköverföringar, faktura, Swish, kort, och betalningar över landsgränser.
Tokeniserad bankinlåning – en ny teknisk form som inte finns i svenska kronor i dag. Den kan användas vid betalningar som involverar kryptotillgångar och tokeniserade tillgångar, men också för att förbättra traditionella betaltjänster, exempelvis genom att göra betalningar över landsgränser snabbare och billigare. Den kan även användas för mer anpassningsbara betalningar som görs automatiskt när vissa villkor uppfylls. |
|
5) |
|
En traditionell digital kontoform av pengar som används för att förbättra traditionella betaltjänster, som kort och betalningar över landsgränser.
E-pengatokens (eng. e-money tokens, EMT) är enligt Mica-förordningen stablecoins som syftar till att upprätthålla ett stabilt värde i förhållande till en enda nationell valuta, till exempel den amerikanska dollarn. En ny teknisk form som inte finns i svenska kronor[RJ1] i dag. De kan användas i betalningar som involverar kryptotillgångar och tokeniserade tillgångar. |
Källa: Riksbanken.
| Syfte och egenskaper | |
|---|---|
|
Tillgångsrefererade tokens (eng. asset-referenced tokens, ART) är enligt Mica-förordningen stablecoins som syftar till att upprätthålla ett stabilt värde i förhållande till en tillgång eller en korg av tillgångar snarare än en enda nationell valuta. Denna korg av tillgångar kan innehålla råvaror som guld, flera nationella valutor eller andra kryptotillgångar. |
|
|
Kryptotillgångar utan underliggande tillgångar (till exempel Bitcoin) |
|
Källa: Riksbanken.