Kontantkedjan upprätthålls i ett privat–offentligt samarbete

I kontantkedjan ingår insättning och uttag, transporter, sortering, uppräkning och lagring av kontanter. Kedjan börjar och slutar med Riksbanken som ger ut och löser in kontanter. Däremellan är det i huvudsak privata aktörer som banker, det bankägda företaget Bankomat och värdetransportbolaget Loomis Sverige AB (Loomis) som hanterar kontanterna, se Figur 2.

Figur 2. Kontantkedjan

Driftstörningar hos Bankomat har minskat tillgången till kontanter i landet

Under flera år var Loomis det enda värdetransportbolaget som hanterade kontanter i Sverige,^[51] År 2020 förvärvade Loomis Nokas Värdehantering AB som dessförinnan utförde motsvarande tjänster som Loomis. Se till exempel Betalningsrapport 2021 (Riksbanken), s. 25–27. och Bankomat anlitade Loomis för att till exempel fylla på och tömma uttags- och insättningsautomater. Vid halvårsskiftet 2025 startade Bankomat egen värdetransportverksamhet och tog därmed över dessa uppgifter från Loomis vilket inledningsvis innebar stora problem för Bankomat. Mellan maj och september var upp till 30 procent av Bankomats uttags- och insättningsautomater ur funktion vid vissa tillfällen.^[52] Bankomats stängda automater (Riksbanken) och Information om tidigare problem (Bankomat), hämtad 2025-12-08. Men enligt Post- och telestyrelsen, som kontrollerar att bankerna tillhandahåller de kontanttjänster som de är skyldiga till,^[53] Enligt 13 § förordningen (2010:1008) om betaltjänster får andelen av befolkningen som har längre än 25 kilometer mellan folkbokföringsadressen och den närmaste platsen för kontantuttag vara högst 0,3 procent, och 1,22 procent för dagskasseinsättning. Kraven gäller på nationell nivå varför det kan vara sämre täckning på regional eller lokal nivå. klarade bankerna ändå att se till att människor kunde ta ut kontanter inom det avstånd som lagen kräver – maximalt 25 kilometer för 99,7 procent av befolkningen. Däremot observerade Post- och telestyrelsen att bankerna inte nådde upp till målet om att erbjuda tillräckligt många platser där man kan sätta in kontanta dagskassor i juli 2025. Ärendet överlämnades till Finansinspektionen som dock skrev av det, eftersom det inte fanns någon brist på platser för dagskasseinsättning nationellt varken vid tidpunkten då ärendet lämnades över eller dagen efter incidenten.^[54] Finansinspektions diarienummer 25-22379.

Enligt Länsstyrelsen i Dalarnas län, som bevakar tillgången till grundläggande betaltjänster, ledde Bankomats problem till att vissa län endast hade en eller ett fåtal uttagsautomater som var i drift. Länsstyrelsen bedömer att det nationella målet för uttagsplatser i stället till stor del kunde upprätthållas genom att Icabutiker räknas som uttagspunkter i statistiken över kontanttjänster. I december 2025 utgjorde Icabutikerna knappt 41 procent av de uttagsplatser som bankerna tillgodoräknar sig för att uppfylla sin skyldighet enligt lagkraven.^[55] Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025 (Länsstyrelsen i Dalarnas län), s. 12–13. Statistik för uttagsplatser är hämtad från Tillväxtverket Pipos Serviceanalys 2026-02-19. Uttagsmöjligheterna i butikerna har dock begränsningar. Exempelvis går det bara att ta ut kontanter om du är kund i ICA Banken eller Swedbank och bara om butiken anser sig ha tillräckligt mycket kontanter i kassan.^[56] ICAs kassa – kan jag ta ut och sätta in pengar? (Ica Banken), hämtad 2026-02-19. Ingen av de andra bankerna som omfattas av lagkraven har avtal som gör det möjligt att ta ut kontanter i Icabutiker. Att Icabutiker räknas som fullgoda uttagspunkter innebär att en stor andel av uttagsplatserna i praktiken därmed inte är tillgängliga för de flesta bankkunder i landet. Det har bland annat kritiserats av Länsstyrelsen i Dalarnas län.^[57] Bevakning av grundläggande betaltjänster 2025 (Länsstyrelsen i Dalarnas län), s. 12–13.

Post- och telestyrelsen konstaterade också att regelverket inte är helt ändamålsenligt för att tillgodose alla de behov av kontanttjänster som finns i samhället i en rapport från juni 2025.^[58] Återrapportering av PTS tillsyn av kontanttjänster (Post- och Telestyrelsen), s. 6.

Kvarvarande problem med reglerna för att alla ska ha tillgång till kontanter

Riksbanken bedömer att reglerna för tillgång till kontanter även har vissa svagheter i andra avseenden. För det första kan en eller ett fåtal kontantpunkter räcka för att uppfylla målen i större städer. Enligt Post- och telestyrelsens beräkningar skulle 838 uttagsplatser i Sveriges tre största städer kunna avvecklas, och bankerna skulle ändå leva upp till kraven i reglerna.^[59] Återrapportering av PTS tillsyn av kontanttjänster (Post- och Telestyrelsen), s. 29. Det skulle däremot ha betydande effekter på kontantkedjans kapacitet, exempelvis vid stora störningar. Om antalet kontantpunkter i tätbefolkade delar av landet minskar kan reglerna därför behöva ändras. För det andra kan stora men glesbefolkade delar av landet stå utan kontanttjänster även om bankerna uppnår tillgänglighetsmålet nationellt. Länsstyrelsen i Dalarnas län konstaterar till exempel att 80 procent av de 0,3 procent som undantas från målet om att ha maximalt 25 kilometer till en plats för kontantuttag finns i fyra norrländska län. Det menar länsstyrelsen är problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv.^[60] Bevakning av grundläggande betaltjänster 2024 (Länsstyrelsen i Dalarnas län), s. 20. Samtidigt har just dessa län gynnats av de nuvarande reglerna för att antalet platser för kontantuttag eller dagskasseinsättning har minskat mindre där än i resten av landet, och i vissa fall till och med ökat.^[61] Tillväxtverket Pipos Serviceanalys, hämtad 2026-01-14.  

Ett ytterligare problem, som Riksbanken belyst i bland annat Betalningsrapporten 2025, är att insättningsautomater fungerar dåligt för att sätta in dagskassor. De har beloppsgränser på omkring 500–1 000 kronor per dag och tar inte emot mynt, men de godkänns ändå som fullgoda platser för dagskasseinsättningar enligt regelverken.^[62] Se lagen (2010:751) om betaltjänster, förordning (2010:1008) om betaltjänster och PTSFS 2020:4. Det räcker inte för många företag som tar emot kontanter. De kan inte heller ta ut mindre valörer i sedlar eller mynt i uttagsautomater, vilket behövs för växelkassor.^[63] Betalningsrapport 2025 (Riksbanken), s. 32–33.

Regeringens lagförslag adresserar vissa av problemen

I lagrådsremissen ”Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt” från december 2025 lämnar regeringen ett antal lagförslag som utgår från Kontantutredningen.^[64] Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt (Regeringen). För det första föreslår regeringen att de stora bankerna ska bli skyldiga att tillhandahålla behovsanpassade tjänster för dagskassor och växelkassor till företag. Ett annat förslag är att privatpersoner ska ha tillgång till insättningstjänster enligt samma närhetsprincip som företag i dag har att sätta in dagskassor, det vill säga att endast en mindre andel av befolkningen, 1,22 procent, får ha längre än 25 kilometer till närmaste insättningsplats. Slutligen föreslår regeringen att livsmedelsbutiker och apotek ska bli skyldiga att ta emot kontanter med vissa undantag.

Riksbanken är positiv till förslagen i lagrådsremissen och bedömer att de kommer bidra till en mer hållbar kontantkedja. Riksbanken anser dock att regeringen och riksdagen bör överväga att även göra bemannade drivmedelsstationer skyldiga att acceptera kontanter. Det är viktigt ur ett beredskapsperspektiv eftersom drivmedel kan spela en viktig roll för exempelvis nödvändiga transporter i fredstida kriser och vid höjd beredskap. I dag accepterar redan alla stora drivmedelskedjor med bemannade stationer kontanter, vilket gör att deras kostnader skulle bli låga om regeringen införde ett sådant krav.^[65] Se Riksbankens remissvar på Kontantutredningen (Riksbanken).

Regeringen bör också överväga hur bankernas skyldighet att tillhandahålla uttagsplatser ska vara utformad, inklusive kraven på hur uttagsplatserna ska se ut. Du kan läsa mer om det i avsnittet ”Tillgången till kontanttjänster behöver förbättras”.

Riksbanken har stärkt kontantförsörjningen

Under 2025 och början av 2026 har Riksbanken fortsatt att stärka kontantförsörjningen genom att öppna två nya kontantdepåer i Malmö respektive i Sundsvall. Depåerna kan användas av företag som har avtal med Riksbanken för att hämta ut och lämna in sedlar. För närvarande är det Bankomat och Loomis som har ett sådant avtal.^[66] Du kan läsa mer om Riksbankens kontanthanteringskontor på Kontanthanteringskontor (Riksbanken), hämtad 2026-02-19. Riksbanken har under 2025 dessutom erbjudit dessa två företag att förvara, hämta ut och lämna in sedlar och mynt som ägs av Riksbanken i sina egna lokaler för att effektivisera kontanthanteringen ytterligare. På så sätt kan de minska sina kostnader för såväl transporter fram och tillbaka till Riksbanken som för kontanthanteringen. Samtidigt bidrar det till att det finns kontanter tillgängliga på fler platser i landet.