Det blir allt svårare och dyrare att betala manuellt

Manuella betalsätt är exempelvis kontanter, brevgiro eller tjänster över disk hos en bank eller ett betaltjänstombud. Det har dock blivit svårare att betala manuellt, särskilt över disk. Antalet platser har sjunkit kraftigt på senare år, och om man inte är kund i en specifik bank går det i dag endast att betala en räkning över disk med kontanter eller kort på 32 platser i landet vilket är en minskning med 95 procent sedan 2017 och 80 procent sedan 2021. En stor majoritet av dessa platser finns i södra och mellersta Sverige. Det finns också 190 lokala sparbankskontor som erbjuder tjänsten, men då krävs att man är kund i just den sparbanken. Att betala över disk är dessutom ofta dyrt och kan kosta upp till 200 kronor per räkning.^[82] Jämför avgifter för banktjänster (Konsumenternas Bank och Finansbyrå), hämtad 2025-11-12. För att alla ska kunna betala nödvändiga räkningar behöver det finnas fler alternativ. Det gäller om man exempelvis är asylsökande, gäststudent eller av något skäl inte kunnat öppna ett betalkonto i Sverige. Det gäller också för personer som har svårt att göra digitala betalningar via till exempel sin internetbank eller Swish. Riksbankens ståndpunkt i denna fråga utvecklas i avsnittet ”Det måste finnas betalsätt för alla”.

Även brevgiro är en viktig tjänst för personer som av olika skäl inte kan betala en räkning digitalt. Post- och telestyrelsen och länsstyrelserna har länge argumenterat för att det är viktigt att brevgiro finns kvar för personer som behöver manuella betalsätt. Brevgiro kostar mer än bankernas digitala tjänster och alla banker erbjuder inte den tjänsten. Bankföreningen samarbetar med bankerna för att säkra tillgången till brevgiro över tid.^[83] Bankföreningens synpunkter på Kontantutredningen (Svenska Bankföreningen). Riksbanken delar Post- och telestyrelsens och länsstyrelsernas bedömning och är positiv till Bankföreningens arbete.

Olika betalningsalternativ behövs för viktiga avgifter

När banker och företag tar emot flera betalsätt får konsumenterna fler valmöjligheter. Det är bra för personer som inte har tillgång till eller kan använda ett visst betalsätt men det är även bra om ett visst betalsätt slutar fungera, eftersom det då kan finnas ett annat som gör det. Riksbanken anser därför att man bör kunna betala med flera betalsätt, inte minst för viktiga avgifter och tjänster. I dag kan det vara svårt att betala vissa avgifter, till exempel för parkering och kollektivtrafik, utan att ladda ner och hantera olika appar, och det försvårar för personer som saknar en smart telefon eller av andra orsaker inte kan hantera apparna.