Den geopolitiska utvecklingen påverkar den finansiella sektorn och har ökat fokuset på att skydda betalningssystemet mot störningar och yttre hot. Det har också lett till att länder och regioner börjat fundera på hur de kan göra sig mindre beroende av utländska tjänster och system.

Samtidigt fortsätter betalningsmarknaden att digitaliseras, både i Sverige och i omvärlden. Innovationstakten är hög, särskilt bland utmanare på betalningsmarknaden, och utbudet av tjänster ökar vilket kan göra betalningsmarknaden effektivare. Dessutom har nya former av pengar och andra tillgångar börjat ta form vid sidan av de traditionella. Nya och snabbare tjänster för betalningar medför dock också nya risker för bedrägerier och annan kriminalitet.

I Sverige är betalningsmarknaden nästintill helt digital. Användningen av kontanter och andra manuella betalsätt har sjunkit under lång tid, till förmån för kort och betalningar i mobilen. Det tyder på att vi i Sverige har ett högt förtroende för de digitala systemen. Men det gör oss samtidigt sårbara för cyberattacker och störningar i elnätet och datakommunikationer.

För de allra flesta har digitaliseringen gjort det snabbare och enklare att betala. Men vissa grupper i samhället kan eller får inte använda digitala betaltjänster, och kan därmed inte ta del av utvecklingen.

Att alla i samhället kan betala är en förutsättning för en fungerande betalningsmarknad och för att människor ska kunna delta fullt ut i samhället. Den behöver också vara säker och ha ett högt skydd mot både störningar och kriminalitet. Men betalningsmarknaden behöver också fortsätta utvecklas så att nya betaltjänster kommer fler till del. Nedan sammanfattas de åtgärder som Riksbanken anser är viktigast att vidta för att alla ska kunna betala, för att betalningsmarknaden ska bli ännu säkrare och mer motståndskraftig och för att den ska fortsätta utvecklas med fler betalningsalternativ.