Den kontracykliska kapitalbufferten

Den kontracykliska kapitalbufferten syftar till att öka bankernas motståndskraft mot systemrisker. Den kontracykliska kapitalbufferten är det tydligaste exemplet på ett kapitaltäckningskrav som uttryckligen är till för att variera över tid. När en kris inträffar kan buffertkravet minskas eller sättas till noll. Det ökar utrymmet ned till de bindande kapitalkraven och frigör på så sätt kapital som bankerna kan använda för att dels hantera förluster, dels understödja kreditgivningen till hushåll och företag. På så sätt kan den bidra till att dämpa en ekonomisk nedgång.

Riksdagen har beslutat att Riksbanken ska ta över ansvaret för den kontracykliska kapitalbufferten från Finansinspektionen. Det innebär att Riksbanken sedan 1 april 2026 fastställer det kontracykliska buffertvärdet varje kvartal. Riksbanken ska också beräkna ett kontracykliskt buffertriktvärde för varje kvartal. Riksbanken ska också samverka med Finansinspektionen, vilket innebär att Finansinspektionen ska få tillfälle att yttra sig innan Riksbanken fattar beslut om buffertnivån.

Buffertvärdet ska återspegla Riksbankens bedömning av uppbyggnaden av systemrisker i det svenska finansiella systemet. Buffertvärdet ligger normalt mellan 0 och 2,5 procent. Sedan mars 2021 är utgångspunkten i Sverige att buffertvärdet under normala tider ska vara 2 procent, vilket anses vara dess positiva neutrala nivå. Detta innebär att buffertvärdet kan vara positivt även i frånvaro av tydliga tecken på växande systemrisker. Vid behov, när uppbyggnaden av systemrisker bedöms vara särskilt hög, kan buffertvärdet sättas över 2,5 procent.

Storleken av en banks kontracykliska kapitalbuffert beräknas utifrån de kontracykliska buffertvärden som gäller för de länder där banken har exponeringar. Det svenska kontracykliska buffertvärdet gäller för alla bankernas kreditexponeringar i Sverige och omfattas av automatisk reciprocitet upp till 2,5 procent. Det innebär att även utländska banker med exponeringar i Sverige ska tillämpa det svenska kontracykliska buffertvärdet för dessa exponeringar. På motsvarande sätt ska svenska banker tillämpa de kontracykliska buffertvärden som gäller i andra länder för sina exponeringar där. Det svenska kontracykliska buffertvärdet ligger till grund för de institutspecifika buffertvärdena som Finansinspektionen övervakar inom ramen för sin tillsyn.

Riksbanken fattar sitt första beslut under senare delen av andra kvartalet 2026

Det buffertvärde om 2 procent som har gällt sedan 23 mars 2023 och som Finansinspektionen senast tog ställning till den 18 mars 2026 ska fortsätta att gälla till dess att Riksbanken fattar sitt första beslut under senare delen av det andra kvartalet 2026.