Finansiell stabilitetsrapport 2025:2

Stabilitetsrisker kvarstår i en osäker omvärld. Otydligheten kring USA:s handelspolitik har för stunden minskat något, men den kan snabbt komma tillbaka och det säkerhetspolitiska läget är fortfarande allvarligt. Samtidigt finns underliggande sårbarheter, inte minst i form av långvarigt höga och fortsatt växande offentliga skulder i flera stora ekonomier. Trots detta präglas finansmarknaderna av en stor riskvilja, med höga tillgångsvärderingar och låga riskpremier. I en sådan miljö kan oväntade händelser utlösa kraftiga marknadsrörelser som snabbt sprider sig i det globala finansiella systemet. Effekterna kan också förstärkas av att icke-banker har växt snabbt och blivit allt viktigare aktörer.

Storbankerna har ett bra utgångsläge men är sårbara för omvärldsrisker. Storbankerna är lönsamma och uppfyller sina kapital- och likviditetskrav med god marginal. Omvärldsläget understryker vikten av god beredskap mot operativa risker, som cyberhot och beroenden av tredjepartsleverantörer. Storbankerna finansierar sig på globala kapitalmarknader och behöver ha god likviditet i relevanta valutor. De penningpolitiska motparterna behöver dessutom ha en mer aktiv likviditetshantering, samt en operativ förmåga och vilja att vid behov låna av Riksbanken.

Mer generösa låneregler kan göra fler hushåll sårbara. Hushållen är återhållsamma och såväl bostadspriser som skulder utvecklas i dämpad takt. Skuldsättningen är dock fortsatt hög i ett internationellt perspektiv. Det finns också en risk för att de föreslagna lättnaderna i bolånereglerna leder till att skulder och bostadspriser åter börjar växa på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Ett skuldkvotstak skulle utgöra en effektiv broms mot en sådan utveckling, och bör därför ingå i makrotillsynens verktygslåda.

Bättre finansiella förutsättningar gynnar fastighetssektorn men vakanser tynger. Konjunkturen är fortsatt svag, men de finansiella förutsättningarna har förbättrats i företagssektorn. Det har särskilt gynnat högt skuldsatta fastighetsföretag, men höga vakanser i vissa segment och beroendet av företagsobligationsfonder gör att många av dem är fortsatt sårbara. Längre ränte- och kapitalbindningstider skulle göra fastighetsföretagen mer motståndskraftiga.

Fondernas likviditetsrisker kan begränsas med nya verktyg. Investeringsfonder spelar en allt viktigare roll i det finansiella systemet men erbjuder ofta dagliga uttag även när de har illikvida tillgångar, som företagsobligationsfonder. Det är därför viktigt att fonderna stärker sin likviditetshantering, bland annat genom att de verktyg som planeras att införas används på ett ändamålsenligt sätt.

Stablecoins växer snabbt och ökar komplexiteten i det finansiella systemet. Om användningen fortsätter att öka snabbt kan risker uppstå, exempelvis genom uttagsanstormningar, ett ökat beroende i Europa av utländsk infrastruktur, bristande transparens och finansiering av kriminella aktiviteter. Det är därför viktigt att regelverk anpassas och harmoniseras. Det är också viktigt att centralbankernas avvecklingstjänster används ifall en större marknad skulle växa fram.