Riksbankschefens kommentar 2025

Inflationen nära sitt mål

2025 var ett händelserikt år, inte minst till följd av den geopolitiska turbulensen och omläggningen av den amerikanska utrikes- och handelspolitiken.

I slutet av 2025 var inflationen, mätt med KPIF, nära inflationsmålet. Dessutom visade prognoserna i december att inflationen, rensad för de direkta effekterna av matmoms-sänkningen, skulle ligga nära målet även under 2026. Inflationsförväntningarna låg också nära 2 procent under större delen av 2025. Det höga förtroendet för inflationsmålet bidrog till att dämpa och stabilisera prisökningarna. Det tycker jag sammantaget ger ett gott utgångsläge för 2026.

Samtidigt var inflationen högre än målet under hela året. I början var det tillfälliga faktorer som bidrog till ökningen och direktionen bedömde därför att inflationen inte skulle förbli hög på längre sikt. För att stärka den inhemska efterfrågan och därmed även konjunkturen, sänkte direktionen styrräntan vid tre tillfällen – från 2,5 procent till 1,75 procent. Detta ger i sin tur förutsättningar för att inflationen stabiliseras nära målet på sikt. Till skillnad från tidigare år spelade energipriserna en mindre roll för inflationen. I stället präglades 2025 av fortsatt osäkerhet där inflationen både kunde pressas upp av störningar i handeln och dämpas av svagare tillväxt.

Riksbanken moderniserade även sin data- och modellhantering, bland annat med stöd av AI

Osäkerheten gjorde det viktigt att vara vaksam på utvecklingen. Detta var också något som direktionen betonade vid varje penningpolitiskt beslut under 2025. Riksbanken fördjupade därför sin analys under året. Vi studerade till exempel 2022 och 2023, när inflationen var hög och ökade vårt fokus på samspelet mellan penning- och finanspolitik. Riksbanken moderniserade även sin data- och modellhantering, bland annat med stöd av AI. Jag vill också nämna finansutskottets regelbundna utvärderingar av penningpolitiken. Under våren kommer Riksbanken att studera både den årliga utvärderingen av penningpolitiken och den utvärdering som finansutskottet nyligen publicerade för perioden 2015–2024.

Säkra betalningars betydelse för den finansiella stabiliteten 

Betalningsmarknaden fortsätter att utvecklas snabbt. Den är i grunden digital och blir alltmer komplex. För att värna en stabil ekonomisk utveckling är det viktigt att betalningar kan ske på ett säkert sätt. Inte minst ställer utvecklingen höga krav, både på Riksbanken och andra myndigheter, att kunna hantera incidenter. Riksbankens arbete för att anpassa betalningsinfrastrukturen till den tekniska utvecklingen inom omedelbara betalningar är viktig för att både hantera risker och minska kostnaderna.

Under 2025 såg vi även en snabb utveckling av kryptotillgången stablecoins. Riksbanken lyfte under året fram de risker som detta kan innebära, särskilt eftersom de inte passar in i dagens finansiella regelverk. Denna utveckling, i kombination med geopolitiska faktorer, bidrar till att frågan om en digital euro blir alltmer aktuell och på sikt även diskussionen om en svensk ekrona.

Riksbanken har länge framhållit vikten av att det ska gå att använda kontanter

Parallellt med den digitala utvecklingen är det viktigt att stärka Sveriges betalningsberedskap. Riksbanken har länge framhållit vikten av att det ska gå att använda kontanter och att infrastrukturen för kontanthantering ska fungera för till exempel transporter, dagskassor och växelkassor. Jag välkomnar därför att regeringen inom kort avser att lägga en proposition som stärker kontanters funktionssätt. Jag vill här även nämna den överenskommelse som Riksbanken ingick med marknadsaktörer under 2025 för att stärka beredskapen. Den kommer att göra det möjligt att genomföra betalningar utan uppkoppling för att köpa livsnödvändiga varor även om det skulle uppstå störningar i datakommunikationen. Dessa lösningar planeras att införas vid halvårsskiftet 2026.

Positivt resultat och stärkt tillgångsförvaltning

Riksbankens intjäning under året täckte Riksbankens förvaltningskostnader med viss marginal. Detta stärker vår trovärdighet som centralbank och bidrar till att värna vårt oberoende. En viktig orsak till den positiva utvecklingen var att Riksbanken från och med 2025 kan besluta att svenska kreditinstitut ska placera ett visst belopp i Riksbanken utan ränta, det så kallade inlåningskravet.

Riksbanken stärkte sin tillgångsförvaltning på fler sätt under året. Direktionen tar nu en mer aktiv roll i beslut om villkoren för guld- och valutareserven och dess samman-sättning. Under 2025 genomförde vi även tidigare beslut om att minska riskerna i balansräkningen genom att aktivt minska innehavet av svenska värdepapper genom försäljningar. I samband med detta betonade jag att bankerna måste bli mer aktiva i sin likviditetshantering i takt med att Riksbankens innehav av värdepapper i svenska kronor minskar. Detta ser vi kommer att främja en aktiv dagslånemarknad.

Under året fortsatte Riksbanken sitt arbete för att styra verksamheten i en tydligare riktning och säkerställa hög effektivitet

Samtidigt ökar kostnaderna inom flera områden, särskilt inom it, betalningar och beredskapsarbetet. Dessa områden kräver betydande insatser framöver. Det omfattande arbetet med att planera renoveringen av Riksbankens huvudkontor övergår nu till en genomförandefas som sträcker sig över flera år. Alla dessa satsningar kräver noggranna överväganden i den interna resursplaneringen under de kommande åren.

Under året fortsatte Riksbanken sitt arbete för att styra verksamheten i en tydligare riktning och säkerställa hög effektivitet. Vi har nu kommit halvvägs i den strategiska planen för 2024–2027. Flera av initiativen i den har redan bidragit till att utveckla verksamheten och till en mer effektiv resurshantering.

Riksbanken värdesätter sitt oberoende och stärker sin förmåga

Vi går in i 2026 med ett högt förtroende från allmänheten. Riksbanken är en oberoende myndighet under riksdagen och det är viktigt att vårt arbete granskas och att vi är tydliga med vad vi gör och varför. Vi lägger därför stor vikt vid att vara öppna i vår kommunikation, att tydligt motivera myndighetens beslut och att tillgängliggöra information om Riksbankens verksamhet. Den här årsredovisningen är en del i det arbetet, där vi i år har strävat efter en kortare, mer kärnfull produkt.

Vi genomförde övningar med olika scenarier inom flera delar av organisationen

Det är en självklarhet att Riksbanken ska kunna fullfölja sina uppdrag även i svåra lägen. Under 2025 tog vi viktiga steg för att stärka vår interna beredskap att hantera incidenter såsom cyberattacker eller elavbrott. Vi genomförde övningar med olika scenarier inom flera delar av organisationen, både internt och i samverkan med andra myndigheter. Jag vill också lyfta fram det fortsatta arbetet med att utveckla Riksbankens krigsorganisation. Vi har tagit fram en beredskapsbroschyr för alla medarbetare som innehåller tydliga och praktiska råd för hur vi ska agera i händelse av kris eller krig.

Inom it och digitalisering tar vi också steg framåt som underlättar för verksamheten. Vi ser redan att AI bidrar inom många områden. Riksbanken tog därför under 2025 fram en AI-policy för hur Riksbanken ska använda den nya tekniken på rätt sätt.

Värdet av goda samarbeten

Riksbanken hanterar många och komplexa frågor. Just därför är det viktigt att Riksbanken deltar i det internationella samarbetet. De geopolitiska spänningarna avspeglas i många av de organ som Riksbanken deltar i. Under 2025 hade Sverige för-månen att delta som gästland i G20. Riksbanken deltog tillsammans med Finansdepartementet och jag kunde även i det sammanhanget framföra vikten av gemensamma globala standarder för att värna den finansiella stabiliteten.

Den forskning som Riksbanken bedriver är viktig för att myndigheten ska kunna agera aktivt både internationellt och nationellt. Jag tror att den forskningsagenda som Riksbanken initierade under 2025 ytterligare kommer att stärka samarbetet mellan forskning och beslutsfattande på Riksbanken.

Det är medarbetarna som driver verksamheten framåt. Därför är det glädjande att Riksbanken åter fick goda resultat i sin medarbetarenkät och att många svarar att de kan rekommendera Riksbanken som arbetsplats.

Jag vill uttrycka direktionens uppskattning till Riksbankens medarbetare

Jag vill rikta ett stort tack till mina kollegor i direktionen för ännu ett år av gott samarbete och värdefulla diskussioner. Ett särskilt tack går till Anna Breman för hennes insatser som förste vice riksbankschef. Jag önskar henne all framgång i sin nya roll som centralbankschef för Nya Zeelands centralbank. Avslutningsvis vill jag, å direktionens vägnar, uttrycka vår uppskattning till Riksbankens medarbetare. Ert arbete är av största betydelse för att Riksbanken på bästa sätt ska kunna fullfölja sina uppdrag.

Erik Thedéen, riksbankschef