Ramverk för korrespondentkonton i svenska kronor hos Riksbanken

Introduktion till Riksbankens korrespondentbankverksamhet

Enligt 6 kap. 6 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) får Riksbanken ta emot insättningar i valuta eller guld från bland annat andra central-banker och internationella finansorgan samt medverka vid och ta ut avgifter för avveckling av betalningar till eller från andra centralbanker eller internationella finansorgan. Riksbanken får även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som anknyter till sådana betalningar.

För att kunna medverka vid de betalningar som avses i den ovan angivna lagbestämmelsen tillhandahåller Riksbanken konton i svenska kronor till andra centralbanker samt internationella finansorgan. I och med detta agerar Riksbanken korrespondentbank åt dessa institutioner som därmed utgör Riksbankens korrespondentkunder. De konton som korrespondentkunderna håller hos Riksbanken kallas korrespondentkonton.

Möjligheten att tillhandahålla och hantera korrespondentkonton på ett säkert och tillförlitligt sätt utgör en grundläggande förutsättning för Riksbankens korrespondentbankverksamhet. Denna typ av korrespondentbankverksamhet är väletablerad bland centralbanker och kan användas både i normala tider och i krislägen för att säkerställa att centralbanker och internationella finansorgan kan genomföra betalningar i samband med sina åtaganden inom förvaltningen av egna guld- och valutareserver respektive vid arbetet med att säkerställa finansiell stabilitet. Centralbanker kan inom ramen för korrespondentbankverksamheten även hantera statliga eller mellanstatliga betalningar som faller inom ramen för den egna regeringens eller andra statliga organisationers ansvar.

För att tydliggöra förutsättningarna för denna verksamhet och kunna bedriva den på ett säkert, robust och effektivt sätt har Riksbanken utvecklat ett ramverk som anger under vilka förutsättningar och enligt vilka principer Riksbanken kan tillhandahålla och hantera korrespondentkonton.