Så granskas Riksbanken

Det är viktigt att Riksbanken utvärderas och granskas effektivt eftersom Riksbanken är en oberoende centralbank som har en självständig ställning. Därför ska Riksbanken vara så öppen som möjligt med vad besluten grundas på och hur verksamheten bedrivs. Det underlättar för dem som granskar Riksbanken.

Riksdagens, fullmäktiges och Riksrevisionens granskning av Riksbanken

Riksdagens granskning

I riksdagen är det finansutskottet som följer upp och utvärderar Riksbankens verksamhet. Riksbanken ska regelbundet, eller på begäran, lämna en redogörelse till riksdagens finansutskott för den penningpolitiska verksamheten och för den övriga verksamheten. Finansutskottets uppföljning och utvärdering sker dels genom utfrågningar av riksbankschefen och övriga ledamöter i direktionen, dels genom tematiska uppföljningar och utvärderingar samt genom årliga utvärderingar av penningpolitiken. Finansutskottet låter dessutom varje år externa experter utvärdera Riksbankens penningpolitiska beslut. Med några års mellanrum genomförs den granskningen av utländska experter.

Riksbanksfullmäktiges granskning

Riksbanksfullmäktige, som utses av riksdagen och som i sin tur utser ledamöterna i Riksbankens direktion, har bland annat en kontrollerande funktion. Fullmäktige ska följa direktionens arbete och Riksbankens verksamhet. Fullmäktige ska underrätta finansutskottet om frågor av större betydelse och regelbundet eller på begäran redovisa sina iakttagelser till utskottet.

Fullmäktige har en revisionsfunktion som granskar direktionens arbete när det gäller till exempel samarbetet och arbetsfördelningen inom direktionen, sammanträdens effektivitet och ändamålsenlighet och direktionsledamöternas tjänsteutövning. Fullmäktige fastställer en årlig plan för revisionsfunktionens arbete och rapporterar sina iakttagelser till finansutskottet.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har i uppdrag att årligen granska Riksbankens årsredovisning och att verksamheten följer tillämpliga föreskrifter. Riksrevisionen kan också besluta om en så kallad effektivitetsrevision.

Mediernas granskning av Riksbanken

Mediernas granskning är särskilt viktig för att Riksbanken ska upprätthålla samhällets förtroende. För att uppnå hög transparens, mot både medier och allmänheten i övrigt, har vi därför två ledord för vår kommunikation: öppen och tydlig.

Direktionsledamöternas privatekonomiska uppgifter anmäls till riksdagen

Direktionen, det vill säga riksbankschefen, förste vice riksbankschefen och de vice riksbankscheferna, ska var för sig skriftligen anmäla vissa privatekonomiska uppgifter till riksdagen. Syftet med anmälningsskyldigheten är främst att kunna kontrollera att förbudet mot insiderhandel efterlevs men också att stärka förtroendet för Riksbanken.

Uppgifterna är offentliga och det direktionsledamöterna ska anmäla står angivet i riksbankslagen. Det handlar om:

• innehav av finansiella instrument, exempelvis aktier och fonder
• innehav av andelar i ett handelsbolag, en ekonomisk förening (utom bostadsrättsförening) samt andelar i en motsvarande utländsk juridisk person
• ägande av näringsfastighet
• avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare såsom löne- eller pensionsförmåner som lämnas under den tid som omfattas av anställningen
• skulder och villkoren för dessa.

Anmälan görs till riksdagen när anställningen börjar. Förändringar ska sedan anmälas löpande (om de uppfyller vissa förutbestämda krav) senast inom fyra veckor från förändringen. Det är riksdagen som ansvarar för att kontrollera att ledamöterna följer anmälningsskyldigheten. Fullmäktiges revisionsfunktion granskar att uppgifterna är korrekta. Uppgifterna kan begäras från riksdagens kammarkansli.

Även fullmäktigeledamöterna anmäler privatekonomiska uppgifter

Ordförande och vice ordförande i riksbanksfullmäktige omfattas av samma anmälningsplikt som ledamöterna i direktionen. Deras uppgifter är, precis som för ledamöterna i direktionen, offentliga. Övriga ledamöter i riksbanksfullmäktige ska anmäla sina innehav av finansiella instrument, såsom fonder och aktier samt förändringar av sådana innehav. De övriga ledamöternas uppgifter omfattas av bestämmelsen om sekretess för uppgift om innehav av finansiella instrument i 32 kap. 6 § i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Det är riksdagen som ansvarar för att kontrollera att ledamöterna i fullmäktige följer anmälningsplikten.

Privatekonomiska uppgifter som anmäls av anställda och uppdragstagare

Medarbetare på Riksbanken ska anmäla sitt innehav av finansiella instrument, såsom fonder och aktier samt förändringar av sådana innehav. Även dessa uppgifter kan vara sekretessbelagda enligt 32 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen.

Var finns bestämmelserna om vad som ska anmälas?

Bestämmelserna om anmälningsplikten finns i 7 kap. 20–22 §§ riksbankslagen. Ytterligare bestämmelser om anmälningsplikten och om andra principer som är centrala för myndighetens medarbetare i deras roll som statstjänstemän finns i Riksbankens etiska regler. De motsvarande bestämmelser som gäller för fullmäktige och direktionen finns i Etiska regler för fullmäktige- och direktionsledamöter.