API

Förkortning för Application Programmable Interface som är en specifikation av hur olika datorprogram kan kommunicera med varandra. Gör det möjligt för till exempel fintech-bolag att koppla upp sig mot bankernas system och där samla in en kunds kontoinformation från olika banker eller initiera en betalning från kundens bankkonto.

Autogiro

En i förväg auktoriserad överföring från den betalande partens konto till mottagarens konto. Överföringen initieras av mottagaren.

Avveckling

När en transaktion slutgiltigt genomförts är den avvecklad. Vid betalningar inom en bank, är det när överföringen mellan konton är gjord. För betalningar mellan banker sker avveckling när pengarna har nått den mottagande banken. Gäller transaktionen värdepapper sker avveckling när värdepappret respektive betalningen för det når mot-tagarens konto.

Avvecklingssystem

Det tekniska system som används för att initiera, genomföra och bokföra en betalning, så kallad avveckling.

Batchbetalningar

En ordning som innebär att flera betalningstransaktioner behandlas som en enda grupp, eller batch, vid en specifik tidpunkt istället för att behandla varje transaktion individuellt. Denna metod är särskilt användbar för förutsägbara betalningstransaktioner i stora kvantiteter, såsom löner, eller leverantörsbetalningar.

Betalning

Överföring av pengar eller ett värde i annan form från en part till en annan.

Betalningsinfrastruktur

De digitala system som bland annat möjliggör finansiella flöden och interoperabilitet mellan olika aktörer såsom banker. Betalningsinfrastrukturen omfattar också de regelverk och rutiner som reglerar användningen av systemen.

Betalningsinitiering

En betalningsinitiering är en tjänst som möjliggör för en tredjepartsaktör att initiera en betalning från en användares bankkonto på dennes begäran. Detta kan exempelvis ske när en e-handlare erbjuder kunden att betala via en sådan tjänst, varpå tredjepartsaktören får tillgång till kundens konto för att lägga upp betalningen som banken sedan genomför.

Betalningsinstitut

Ett svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening som har tillstånd enligt betaltjänstlagen att tillhandahålla betaltjänster. Det kan också vara en juridisk person med säte i ett annat land inom EU/EES som enligt det landets lagstiftning har tillstånd att tillhandahålla betaltjänster.

Betalningsinstrument

Det instrument eller den rutin som används för att initiera en betalning, exempelvis ett kort.

Betalningsprocess

Alla de steg en betalning måste genomgå för att kunna genomföras, som initiering, clearing och avveckling.

Betaltjänst

En tjänst som en betaltjänstleverantör erbjuder sina kunder så att dessa exempelvis kan göra betalningar. Se även betaltjänstleverantör.

Betaltjänstdirektivet

Payment service directive, PSD2. Betaltjänstdirektivet är ett europeiskt direktiv som reglerar betaltjänster och betaltjänstleverantörer inom EU/EES. Direktivet har i svensk rätt genomförts främst genom lagen (2010:751) om betaltjänster.

Betaltjänstleverantör

Ett samlingsbegrepp för aktörer som erbjuder betaltjänster, bland annat banker, kreditmarknadsföretag, betalningsinstitut, registrerade betaltjänstleverantörer, institut för elektroniska pengar, samt dessa kategoriers utländska motsvarigheter som tillhandahåller betaltjänster inom Sverige.

Biometrisk identifiering

Metod för att identifiera en person genom hennes fysiska eller fysiologiska särdrag såsom en människas ansikte, fingeravtryck eller näthinna.

Blockkedja

En distribuerad (decentraliserad) databas, det vill säga en databas som lagras i många kopior - en på varje nod (dator) i ett nätverk.

Brevgiro

Tjänst som gör det möjligt att betala exempelvis räkningar med post.

Brics-länder

Brasilien, Egypten, Etiopien, Förenade Arabemiraten, Indien, Indonesien, Iran, Kina, Ryssland, Saudiarabien och Sydafrika.

Centrala motparter

En central motpart går in som säljare till alla köpare och köpare till alla säljare för att ta på sig den motpartsrisk som uppstår vid handel med värdepapper. Förutom motpartsrisker hanterar den centrala motparten också clearingen av värdepapperstransaktionerna.

Centralbankspengar

Pengar utgivna av en centralbank. Svenska centralbankspengar är svenska kronor i form av sedlar och mynt samt pengar på konton i Riksbankens avvecklingssystem RIX.

Clearing

Sammanställning och behandling av betalningsinstruktioner. I allmänhet hanteras många transaktioner samtidigt (en så kallad batch) vilket gör att de ibland kan kvittas mot varandra.

Clearingbolag

Ett företag som har tillstånd av tillsynsmyndigheten, i Sverige Finansinspektionen, att utföra clearing. I Sverige är det Bankgirot som har tillstånd att utföra clearing av massbetalningar.

Clearingorganisation

Ett företag som har tillstånd av tillsynsmyndigheten, i Sverige Finansinspektionen, att utföra clearing. I Sverige är det Bankgirot som har tillstånd att utföra clearing av massbetalningar.

Dataclearingen

Bankföreningens överföringssystem för betalningar mellan konton i olika banker och kreditmarknadsbolag. Bankgirot ansvarar för driften av Dataclearingen.

Debetkort

Ett kort anslutet till kortinnehavarens konto hos en bank där det betalade beloppet debiteras direkt vid en betalning. Debetkort kallas även bankkort.

Digitala centralbankspengar

Även Central bank digital currencies, CBDC: Digitala pengar skapade av centralbanker. ”Retail-CBDC” är avsedda för allmänheten medan ”wholesale-CBDC” är avsedda för finansiella institut.

Distribuerad liggare

Process för att validera, bokföra och överföra information om till exempel en betalning i ett decentraliserat nätverk.

E-faktura

En faktura som presenteras för mottagaren i dennes internetbank och som gör det enklare för kunden att betala.

E-handel

Köp av varor eller tjänster över internet.

E-krona

Digitala centralbankspengar som potentiellt kan ges ut av Riksbanken som skulle vara tillgängliga för allmänheten (så kallad ”retail CBDC”). Riksbanken har inte fattat något beslut om att ge ut e-kronor.

Elektroniska pengar (e-pengar)

Ett elektroniskt lagrat penningvärde som är till för att göra betalningar. E-pengar ges ut av institut för elektroniska pengar eller företag som är registrerade som utgivare av elektroniska pengar. Liksom privata bankpengar utgör elektroniska pengar en fordran på utgivaren (privat institution).

E-penningdirektivet

Direktivet om elektroniska pengar (e-pengar) är ett europeiskt direktiv som bland annat reglerar affärsverksamhet i institut för e-pengar inom EU/EES (e-penninginstitut) och andra utgivare av e-pengar.

EU/EES

Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bygger på ett avtal mellan samtliga EU-medlemsstater samt Island, Lichtenstein och Norge som främst rör frihandel och anpassning av lagstiftning. Schweiz är inte med i EES, men har ett liknande avtal med EU.

EU-direktiv

Lagstiftning inom EU-rätten som bestämmer vilka mål som medlemsländerna ska uppnå. Ett EU-direktiv är rättsligt bindande, men medlemsländerna får själva bestämma hur lagstiftningen ska genomföras i nationell rätt. I Sverige genomförs direktiven genom svenska författningar.

EU-förordning

Lagstiftning inom EU-rätten som är direkt bindande för medlemsstaterna utan att behöva införlivas i svensk lagstiftning.

Finalitydirektivet

Direktivet om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper. Ett EU-direktiv som syftar till att förhindra eller minimera rättsliga risker vid avveckling på den finansiella marknaden. Direktivet garanterar att transaktioner genomförs i den ordning som de skickats in till systemet och även att de är slutligt avvecklade oavsett om någon aktör har blivit insolvent under tiden. Direktivet styr bland annat vilka aktörer som kan få tillgång till anmälda avvecklingssystem inklusive centralbankers RTGS-system som till exempel RIX i Sverige. Direktivet har i svensk rätt genomförts främst genom lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.

Finansiell infrastruktur

De system som bland annat möjliggör finansiella flöden mellan olika aktörer. Den finansiella infrastrukturen omfattar också de regelverk och rutiner som reglerar användningen av systemen.

Fintech

Ett samlingsnamn för innovativa företag som arbetar med finansiell teknik. Den här typen av företag tillhandahåller eller möjliggör finansiella tjänster, exempelvis genom att fungera som en mellanhand i någon del av betalningskedjan och genom att skapa nya tjänster. De kan också förenkla eller på andra sätt förbättra olika sätt att betala.

Fredstida krissituation

En händelse i fredstid som hotar grundläggande funktioner och värden i samhällets, exempelvis elförsörjningen, människors hälsa eller frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska.

G20-länder

En informell sammanslutning som består av nitton länder samt Europeiska unionen (EU) och Afrikanska unionen.

Grundläggande betaltjänster

Tjänster som gör det möjligt att betala räkningar, ta ut kontanter och sätta in dagskassor på konto.

Hawalaväxlare

Penningförmedlare som tillsammans utgör ett stort nätverk som fungerar som ett alternativt värdeöverföringssystem, bland annat för utlandsbetalningar.

Höjd beredskap

En beredskapsnivå som regeringen kan fatta beslut om för att stärka Sveriges möjligheter att försvara sig. Det kan exempelvis ske vid krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet.

Identitetsuppgifter

Uppgifter som bekräftar användarens identitet. Vid en betalning kan det handla om konto- eller kortnummer, PIN-kod eller den personliga koden vid signering av e-legitimation.

Initiering

Att starta en betalningsprocess. Initiering av en betalning omfattar ofta kontroll av identiteten på den som initierar betalningen, exempelvis genom PIN eller Bank-ID. Därefter kontrolleras om personen har rätt att initiera betalningen och om det finns tillräckligt med medel på kontot för att genomföra betalningen.

Inlåning

Pengar som exempelvis privatpersoner har insatta på bankkonto. Inlåning utgör en viktig del av bankernas finansiering.

Inlåningsränta

Inlåningsränta är den ränta som banken betalar till dig när du sparar pengar på ditt bankkonto.

Institut för elektroniska pengar

Ett svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening som har tillstånd enligt lagen om elektroniska pengar att ge ut e-pengar. Det kan också vara en juridisk person inom EU/EES som med stöd av nationell lagstiftning har tillstånd att ge ut e-pengar.

Institut för elektroniska pengar

E-pengar (ett elektroniskt lagrat penningvärde som är till för att göra betalningar) ges ut av institut för elektroniska pengar eller företag som är registrerade som utgivare av elektroniska pengar. Liksom privata bankpengar utgör elektroniska pengar en fordran på utgivaren (privat institution).

Internetbank

En tjänst som tillhandahålls av banker och som tillåter deras kunder att utföra bankärenden över internet.

Inträdeshinder

Hinder för att etablera sig på en ny marknad. Kan till exempel vara ekonomiska hinder såsom etableringskostnader, eller juridiska hinder såsom tillståndskrav.

ISO 20022

En ny standard för betalningsmeddelanden som kan bidra till att göra internationella betalningar snabbare, effektivare och mer transparenta.

Kassaregister

Med kassaregister avses kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande utrustning för registrering av försäljning av varor och tjänster mot betalning med kontanter eller kort.

Klientmedelskonton

Ett konto som ett företag håller åt en kund med uppdrag att ta emot och inneha pengar, så kallat redovisningsmedel, åt någon annan. Kontot är till för att avskilja en kunds pengar från företagets egna medel. Används av exempelvis vissa betaltjänstleverantörer och fastighetsmäklare.

Kognitiv tillgänglighet

Faktorer som påverkar hur en person kan förstå en tjänst eller hur informationen ska tolkas.

Kontanttjänster

Kontanttjänster utgörs av uttag, insättning och betalningsförmedling med kontanter som till exempel räkningsbetalningar över disk.

Kortföretag

Den juridiska person som äger regelverket och produktnamnet för en korttjänst (till exempel Visa och Mastercard).

Kortinlösare

Ett finansiellt företag som hanterar kortbetalningar för företagens räkning genom att betala ut medel baserat på transaktioner. Kortinlösaren gör det möjligt för företag att ta emot kortbetalningar från kortutgivarna inom ett kortsystem.

Kortsystem

En uppsättning av regelverk, betalningsrutiner, betalningsinstrument och tillhörande infrastruktur för kortbetalningar.

Kortutgivare

Ett finansiellt institut som ger ut debet- och kreditkort, det vill säga där kortinnehavaren har sitt konto.

Kreditkort

Ett kort som ger kortinnehavaren möjlighet till kredit. Kortet tillåter innehavaren att genomföra betalningar till ett visst totalt högsta belopp under en viss period. Betalningarna samlas ihop och faktureras kortinnehavaren i slutet av perioden, men denne måste inte betala hela det fakturerade beloppet vid betalningsdatum. Den del som kortinnehavaren väljer att inte betala rullas över till nästa period som ett lån (kredit) och vanligtvis får personen då betala en ränta.

kryptovaluta

Digitala valutor skapade i den privata sektorn som inte backas upp av en stat eller centralbank. Centralbanker kallar i allmänhet kryptovalutor för kryptotillgångar eftersom de oftast inte uppfyller de grundläggande funktionerna för pengar.

Kundkännedom

Know your customer, KYC. Lagstadgat krav på företag att ha god kunskap om sina kunder och deras affärer. Syftet är att försvåra och förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Köp nu betala senare

(Eng: Buy Now Pay Later eller BNPL): ”Köp nu betala senare”-tjänster är ett betalningsalternativ som erbjuds vid e-handeln som i grunden är en kredit, det vill säga möjligheten att köpa en vara och betala för den i efterhand. Vanligtvis betalar inte konsumenten någon ränta eller avgift så länge den betalar i tid.

Lagliga betalningsmedel

Sedlar och mynt (kontanter) som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Offentliga institutioner är i regel skyldiga att ta emot kontanter som betalning för avgifter men det finns flera undantag. Mellan enskilda eller mellan näringsidkare och konsumenter råder det avtalsfrihet om kontanter. Detta leder till att många näringsidkare väljer att avtala bort skyldigheten att ta emot kontanter.

Listpriser

Det officiella priset som visas för en tjänst eller vara, exempelvis på ett företags hemsida.

Livsnödvändiga varor

Livsnödvändiga varor utgörs av exempelvis läkemedel, livsmedel och drivmedel.

LMA-kort

Ett bevis på att man är asylsökande i Sverige. LMA betyder lagen om mottagande av asylsökande.

Lån med/utan säkerhet

Lån med säkerhet är ett lån till något som banken kan ta om du mot förmodan inte skulle kunna betala tillbaka lånet, till exempel en bostad. Lån utan säkerhet är ett lån som inte är villkorat till en viss sak, till exempel en resa.

Manuella kontanttjänster

Möjligheten att få hjälp att betala räkningar och sätta in eller ta ut kontanter över disk på till exempel ett bankkontor.

Massbetalning

Ett samlingsnamn för betalningar av mindre värde som vanligtvis sker mellan privatpersoner, företag och myndigheter.

Multilateral plattform

Ett system för clearing och/eller avveckling av gränsöverskridande betalningar i en eller flera valutor.

Nätverkseffekter

När nyttan av en vara eller en tjänst blir större ju fler användare varan/tjänsten har. Till exempel är en betaltjänst oftast mer attraktiv desto fler säljare som accepterar betalningar via tjänsten.

Obehörig transaktion

En transaktion som genomförs utan samtycke från kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att använda betalningsinstrumentet.

Offlinebetalning

När en betalning genomförts trots att minst en aktör som är involverad i betalningen inte varit tillgänglig.

Omedelbara betalningar

En betalning där betalningsmottagarens konto tar emot betalningen nästan samtidigt som betalningsavsändaren gör betalningen. Swish är i dagsläget den enda tjänsten som erbjuder omedelbara betalningar i Sverige, men RIX-INST kommer att göra det möjligt för banker och andra betaltjänstleverantörer att erbjuda fler typer av tjänster där betalningen sker omedelbart.

Onlinekort

Ett kort som bara fungerar om alla aktörer i kortnätverket kan kommunicera med varandra för att genomföra nödvändiga kontroller.

Open banking

När tredjepartsleverantörer får tillgång till uppgifter från kundens bank för att kunna erbjuda olika typer av finansiella tjänster, till exempel att initiera en betalning från kundens bankkonto.

P27

Nordiskt initiativ för att skapa en gemensam clearingplattform för nationella och gränsöverskridande betalningar i nordiska valutor och euro. Projektet drivs av några av nordens största banker.

Penningtvätt

När någon försöker få pengar som införskaffats olagligt att framstå som lagligt intjänade.

PIN

Personal identification number. Ett personligt nummer som ska hållas hemligt och som tillåter användaren att identifiera sig, exempelvis vid ett kortköp.

PSD2

EU:s andra betaltjänstdirektiv. PSD2 har ersatt PSD (Payment service directive). Direktivets syfte är att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar. PSD2 har genomförts i svensk författning genom ändringar i betaltjänstlagen. Därigenom utvidgades lagens tillämpningsområde så att det nu även omfattar så kallade tredjepartsleverantörer av betaltjänster.

Remittering

Avser oftast pengar som migranter skickar till familj och vänner i ett annat land.

Reservationsköp

Vid köp av exempelvis drivmedel på en bensinstation så reserveras ett schablonbelopp från kortet du betalar med, innan tankningen påbörjas. Schablonbeloppet kan synas på ditt kontoutdrag hos internetbanken några minuter efter att du tankat, men justeras senare till det faktiska beloppet du har tankat för.

RIX

Riksbankens centrala betalningssystem som hanterar betalningar till och från bankernas konton hos Riksbanken. RIX består av två tjänster: RIX-RTGS (för stora betalningar och aggregerade betalningar) och RIX-INST (för omedelbara styckvisa betalningar).

RIX-INST

Riksbankens tjänst för omedelbara betalningar som lanserades i maj 2022 och är del av RIX-systemet.

RIX-RTGS

Riksbankens tjänst för avveckling av stora betalningar och aggregerade massbetalningar.

Ränta

Avgift för att låna pengar.

Samhällsekonomisk kostnad

Värdet av de negativa nyttoeffekter som en verksamhet eller en åtgärd ger upphov till för samhället som helhet.

Sedeldepå

Fysisk plats för lagring och ut- och inlämning av sedlar.

SEPA

SEPA-betalningar (SEPA, Single Euro Payments Area), en gemensam europeisk standard för betalningar i euro.

skyldigheten för vissa större kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster

Enligt 9 kap. betaltjänstlagen ska kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut som tillhandahåller betalkonton och har mer än 70 miljarder kronor inlåning från allmänheten tillhandahålla platser för kontantuttag och dagskasseinsättning i betryggande utsträckning i hela landet.

SMS-lån

Lån som inte har någon säkerhet. Ett lån utan säkerhet brukar ge högre ränta.

Social manipulation

Social manipulation handlar om att, med olika psykologiska tekniker och metoder, manipulera människor att utföra olika handlingar.

Spoofing

En typ av bedrägeri där bedragare ringer upp och använder sig av banker, myndigheter och organisationers riktiga telefonnummer.

Stablecoin

En form av kryptotillgång vars värde vanligtvis är knutet till värdet på andra tillgångar, som en eller flera nationella valutor eller andra finansiella tillgångar. Stablecoins har i huvudsak använts som en brygga mellan nationella valutor och investeringar i andra kryptovalutor.

Stark kundautentisering

En kund måste kunna identifiera sig med minst två av följande element vid digitala betalningar eller inloggningar på betalkonton: kunskap (något som endast användaren vet, till exempel ett lösenord eller en PIN-kod), innehav (något som bara användaren har, till exempel ett kort eller en telefon) eller en unik egenskap (något som är unikt för användaren, till exempel fingeravtryck). Kravet på stark kundautentisering är en del av regelverket i lagen om betaltjänster (2010:751).

Stor betalning

En betalning, vanligtvis till ett mycket högt värde, som huvudsakligen görs mellan banker eller andra aktörer på den finansiella marknaden och som vanligtvis kräver snabb avveckling.

Stordriftsfördelar

Nationalekonomisk term för produktion där den genomsnittliga kostnaden sjunker i takt med att produktionen ökar. Stordriftsfördelar uppstår vanligtvis när produktionen är förknippad med stora fasta kostnader.

SWIFT

Globalt nätverk för finansiella meddelanden som följer vissa standarder. Centralbanker, banker och finansiella infrastrukturer använder nätverket SWIFT och dess format och standard för att göra betalningar.

Swish

En betaltjänst som gör det möjligt att via mobiltelefonen både skicka pengar från och ta emot pengar på det egna bankkontot. För att man ska kunna swisha pengar till varandra behöver både betalaren och mottagaren vara anslutna till tjänsten som tillhandahålls genom deras banker.

T2

Eurosystemets plattform för avveckling av stora betalningar.

T2S

Eurosystemets plattform för avveckling av värdepapperstransaktioner.

TIPS

TIPS (Target Instant Payment Settlement). Eurosystemets plattform för omedelbara betalningar som Riksbanken kommer att använda för att kunna erbjuda omedelbara betalningar genom RIX-INST.

Utlåningsränta

Utlåningsränta är den avgift du får betala när du lånar pengar av banken, till exempel till för att köpa en bostad.

Utsatta områden

Definierat av Polisen som geografiskt avgränsade platser med låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Har oftast en högre andel befolkning med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet.

WCBDC

Wholesale central bank digital currency (CBDC) är pengar utgivna av en centralbank i digital form, som uteslutande ska användas av centralbanker, affärsbanker eller andra finansiella institutioner för att avveckla transaktioner som involverar tokeniserade tillgångar.

Villkorsstyrda betalningar

Betalningar som enbart genomförs om ett specifikt villkor uppfylls.

Värdebolag

Ett företag som transporterar kontanter åt företrädelsevis bankerna och handeln. De kan även sköta uppräkning, sortering och äkthetskontroll av kontanter vid så kallade uppräkningscentraler.

Värdepappersavveckling

När köpare och säljare av värdepapper utbyter pengar respektive värdepapper mellan varandra.

Återkommande kortbetalningar

Återkommande kortbetalningar används exempelvis för att betala olika typer av prenumerationstjänster som streamingtjänster, tidningsprenumerationer där du som konsument registrerar ditt kort en gång vartefter betalningen därefter dras vid ett visst intervall, ofta månadsvis.