Direktionen i utfrågning i finansutskottet om penningpolitiken 2024
Nyhet, Tal ”I takt med att inflationsutsikterna blev alltmer stabila under 2024 agerade vi gradvis men snabbt med räntesänkningarna. Jag menar att det var en välavvägd strategi givet den höginflationsmiljö vi kom ifrån och de risker som fanns kring utvecklingen.” Det sa riksbankschef Erik Thedéen när han under tisdagen inledde finansutskottets utfrågning av direktionen om penningpolitiken 2024.
Efter två förhållandevis dramatiska år, med den högsta inflationen sedan 1990-talet och ett ändrat prissättningsbeteende hos företagen, var den underliggande inflationen fortsatt hög i början av 2024. Den geopolitiska oron innebar en risk för nya utbudsstörningar, samtidigt som det fanns en diskussion i omvärlden om att det kunde bli svårt att få ner inflationen ”den sista milen”.
”Som beslutsfattare måste man hela tiden navigera i en miljö full av osäkerhet och risker. Under första halvåret 2024 var riskerna för en fortsatt förhöjd inflation påtagliga. Men under våren började vi ändå lätta på den penningpolitiska åtstramningen – och det tidigare än många andra centralbanker.”
I årsgenomsnitt var KPIF-inflationen 1,9 procent och de långsiktiga inflationsförväntningarna var nära 2 procent. Riksbanken bedömer att måluppfyllelsen 2024 var god.
”Att inflationen stabiliserades nära vårt mål menar jag är en indikation på att den penningpolitik vi bedrev 2023 och 2024 var rimlig och välavvägd.”
Under året betonade direktionen återkommande värdet av att anpassa penningpolitiken gradvis.
”Att agera gradvis innebär inte att man är avvaktande eller passiv. I takt med att inflationsutsikterna blev alltmer stabila och riskerna för en svagare realekonomisk utveckling ökade, sänkte vi styrräntan i en allt snabbare takt, med sammanlagt 1,5 procentenheter före årets slut.”
Thedéen menade att det visade visat sig vara en klok strategi att agera gradvis också med tanke på att osäkerheten i omvärlden ökade kraftigt i början av 2025 och att inflationen i Sverige blev något högre än väntat.
Om finansutskottets utfrågning
Som ett led i finansutskottets årliga utvärdering av penningpolitiken håller utskottet en utfrågning av direktionen om penningpolitiken 2024. Riksbankens rapport Redogörelse för penningpolitik utgör ett underlag i utvärderingen. Vid utfrågningen presenteras även rapporten Svensk penningpolitik 2024 som tagits fram på finansutskottets uppdrag av Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet. Årets rapport är skriven av professorerna John Hassler, Per Krusell och Roine Westman från Stockholms universitet samt doktor Karin Kinnerud från Handelshögskolan BI i Oslo.