Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Nyhet Detta nummer av Penning- och valutapolitik innehåller tre artiklar som tar upp högaktuella teman i diskussionen om penningpolitik, i både Sverige och resten av världen. Det handlar om penningpolitisk kommunikation, lärdomar från perioden med hög inflation, och finanspolitiska ramverk och samspelet mellan finans- och penningpolitik.
Artiklarna i årets andra nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik sammanfattas nedan:
Öppenhet och tydlighet – viktiga inslag i Riksbankens kommunikation
Anna Breman och Anna Seim, förste vice respektive vice riksbankschef, skriver om centrala delar i Riksbankens penningpolitiska kommunikation. Riksbanken placeras ofta högt i mätningar av penningpolitisk transparens, vilket till stor del beror på att Riksbanken är en av ett fåtal centralbanker som publicerar en prognos för sin egen styrränta – en räntebana – samt anger namnen på ledamöterna när deras inlägg redovisas i protokoll från de penningpolitiska mötena. Ett annat inslag i Riksbankens kommunikation kring penningpolitiken är publiceringen av så kallade alternativa scenarier i de penningpolitiska rapporterna. Dessa tre inslag i Riksbankens penningpolitiska kommunikation fyller olika funktioner, vilka beskrivs närmare i artikeln. Artikeln bygger på presentationer och tal som hölls i olika internationella sammanhang under våren och sommaren 2025. [Artikel]
Lärdomar från höginflationsperioden
Selena Durakovic, Jesper Johansson och Oskar Tysklind sammanfattar analys och forskning som gjorts under senare år om den höga inflationen i Sverige under 2022-2023. Författarna visar att inflationsuppgången berodde på stora förändringar i både utbud och efterfrågan efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. De frågar sig också om det hade gått att bättre förutspå vilka effekter förändringarna skulle få på inflationen och ekonomin i stort med hjälp de ekonomiska modeller och de data som fanns tillgängliga vid den tidpunkten. Baserat på denna analys drar de några slutsatser för det framtida prognosarbetet. [Artikel]
Finanspolitiska regler och skuld under 2000-talet: en kort översikt
Mika Lindgren och Charlie Nilsson ger en översikt av några centrala finanspolitiska teman under de senaste tre decennierna. Bakgrunden är dels de senaste årens ökade intresse för samspelet mellan penning- och finanspolitik, dels att finanspolitiken i flera stora ekonomier har kommit att ifrågasättas utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Författarna fokuserar särskilt på finanspolitiska ramverk, utvecklingen i offentliga skuldnivåer samt finanspolitisk hållbarhet. [Artikel]