Remissvar: Riksbanken stöder åtgärder för att minska likviditetsrisker i fondsektorn
Nyhet, Remissvar Riksbanken tillstyrker i sitt remissvar i huvudsak förslagen i delbetänkandet ”En starkare fondmarknad”. Riksbanken vill särskilt framhålla vikten av att införa de förslag som ökar förutsättningarna för en bättre likviditetshantering i fondsektorn, till exempel att införa krav på fondbolag och AIF-förvaltare att välja likviditetshanteringsverktyg samt att sänka kraven på inlösenfrekvens och införa möjlighet för uppsägningstid i värdepappersfonder. Vidare anser Riksbanken att potentiella risker för bolånetagare och den finansiella stabiliteten, till följd av nya EU-regler för bolånefonder, behöver kunna hanteras för att bolånefonder ska tillåtas bedriva verksamhet i Sverige även framöver.
Nya likviditetshanteringsverktyg stärker den finansiella stabiliteten
Vissa fonder – speciellt företagsobligationsfonder – har en tydlig obalans mellan likviditeten i sina tillgångar respektive fondandelar, framför allt under stressade marknadsförhållanden. Det är därför positivt att det nu införs lagkrav på fondbolag och AIF-förvaltare att kunna tillämpa åtminstone två verktyg för att minska likviditetsriskerna i värdepappersfonder och öppna alternativa investeringsfonder, till exempel inlösenspärrar, svingprissättning och avgift för utspädningsskydd. Riksbanken uppmanar också fondbolag och AIF-förvaltare att, vid behov, välja fler än två verktyg och att kalibrera dem på ett sätt som säkerställer att de kan hantera extrema förhållanden.
Uppsägningstid för värdepappersfonder minskar likviditetsrisken effektivt
Utredningen föreslår ändrade regler för inlösenfrekvens och uppsägningstid i värdepappersfonder, i syfte att förbättra matchningen mellan fondernas inlösenmöjligheter och likviditetsprofil. Riksbanken tillstyrker utredningens förslag att dels sänka den lägsta tillåtna inlösenfrekvensen till två dagar per månad, dels göra det möjligt att införa uppsägningstid i dessa fonder. Riksbanken föreslår dock att längsta tillåtna uppsägningstid sätts till tio bankdagar, i stället för fem, som utredningen föreslår, åtminstone för företagsobligationsfonder. Detta är i linje med standarden i många andra EU-länder. Riksbanken pekar även på att villkor, och vid behov it-system, behöver förändras hos fondtorget och tjänstepensionsföretagens valcentraler för att förbättra förutsättningarna för att den ökade flexibiliteten för inlösenfrekvens och uppsägningstid ska komma att användas i praktiken.
Potentiella stabilitetsrisker i bolånefonder måste kunna hanteras
Den svenska bolånemarknaden domineras av ett fåtal banker. Riksbanken välkomnar därför att det tillkommer nya aktörer som bidrar till ökad konkurrens och mindre risker till följd av en större diversifiering. Detta förutsätter dock att aktörerna är föremål för ändamålsenlig reglering. Det nya EU-regelverket för bolånefonder som ska införas i svensk rätt skulle dock kunna medföra betydande risker för såväl bolånetagare som den finansiella stabiliteten. Riksbanken anser därför att en förutsättning för att bolånefonder ska få bedriva verksamhet i Sverige även framgent är att det finns tillräckliga möjligheter att minska sådana potentiella risker. Riksbanken föreslår också ett antal åtgärder som behöver vidtas för att potentiella risker ska kunna begränsas på ett tillfredsställande sätt, till exempel att Finansinspektionen begränsar bolånefonders möjlighet att använda finansiell hävstång samt att regeringen vid kommande EU-förhandlingar efterfrågar ytterligare makrotillsynsåtgärder för att kunna begränsa likviditetsriskerna i dessa fonder.