Remissvar: Fortsatt bristande statistik om hushållens tillgångar och skulder
Nyhet, Remissvar Mer data om hushållens tillgångar och skulder möjliggör mer träffsäkra beslut. Riksbanken tillstyrker därför förslaget om att samla in uppgifter om hushållens skulder. Förslaget ger dock inte Riksbanken tillgång till de insamlade uppgifterna, vilket är problematiskt. Det är därför angeläget att komplettera förslaget med ett antal lagändringar. För att få ett tillräckligt bra kunskapsunderlag är det också viktigt att samla in uppgifter om hushållens tillgångar.
Den bristfälliga statistiken rörande hushållens tillgångar och skulder innebär bland annat att det blir svårare att bedöma riskerna med hushållens skuldsättning och hur känsliga hushållen är för ränteförändringar. Resultatet blir mindre träffsäkra beslut inom den ekonomiska politiken. Sverige ligger långt efter exempelvis Danmark och Norge, som länge haft sådan statistik. Flera internationella organisationer har återkommande konstaterat att det finns en informationsbrist för svenska beslutsfattare.
”Förslaget om att samla in uppgifter om hushållens skulder är ett steg i rätt riktning. Det är dock en betydande brist i förslaget att Riksbanken inte får tillgång till uppgifterna och inte ges förutsättningar att analysera dem. Det är angeläget att ändra på detta så att insamlingen skapar största möjliga samhällsnytta. ”, säger riksbankschef Erik Thedéen.
Angeläget att Riksbanken får tillgång till statistiken
Uppgifterna om hushållens skulder föreslås samlas in till Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell Fasit. De data som myndigheterna ges tillgång till för analys är avidentifierade och sekretessbelagda. Det är alltså inte möjligt att hänföra uppgifter till en viss person.
Riksbanken har idag inte tillgång till Fasit. Med tanke på Riksbankens uppdrag och ansvarsområden när det gäller såväl penningpolitiken som den finansiella stabiliteten är det viktigt att banken får tillgång till modellen och ges tydliga rättsliga förutsättningar att analysera uppgifterna.
Mot denna bakgrund lämnar Riksbanken förslag till tre lagändringar. För det första behöver Riksbanken få tillgång till Fasit för att kunna behandla uppgifterna om skulder och skuldbetalningar. För det andra behöver ändamålsbestämmelserna i Fasit-lagen anpassas till det analysbehov som finns vid Riksbanken. Slutligen bör bestämmelserna om statistiksekretess utvidgas till att omfatta utvärdering och analys vid Riksbanken.
”Riksbanken vill även understryka att uppgifter om hushållens tillgångar är avgörande för att kunskapsunderlaget ska bli tillräckligt bra. Sådan information bör därför ingå i insamlingen. Det remitterade förslaget skulle då tydligare uppnå sitt syfte när det gäller att bidra till ett stärkt beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. ”, säger riksbankschef Erik Thedéen.