Riksbanken följer upp bankernas anpassning till mindre likviditetsöverskott
Nyhet Riksbanken har under de senaste månaderna vidtagit ett antal åtgärder för att underlätta de penningpolitiska motparternas (bankernas) anpassning till en miljö med ett mindre likviditetsöverskott. Riksbanken genomför nu möten med bankerna för att följa upp att de vidtar nödvändiga åtgärder för att anpassa sig till detta. Riksbanken ser inte att anpassningen skulle gynnas av att Riksbanken begränsar bankernas möjlighet att placera hela banksystemets likviditetsöverskott i riksbankscertifikat.
Mängden likviditet i det svenska banksystemet sjunker i takt med att Riksbankens innehav av svenska värdepapper fortsätter att minska. Riksbankens styrsystem har en smal räntekorridor och är anpassat för att fungera med olika mängder centralbankslikviditet. Riksbankens korridorsystem ger bankerna incitament att låna av och till varandra på dagslånemarknaden. Bankerna kan låna av varandra via dagslån både med och utan säkerhet eller i form av repor. Hur de gör är upp till dem själva, utifrån deras behov och preferenser. När likviditetsöverskottet minskar ställs det dock högre krav på bankernas förmåga och vilja att låna och låna ut till varandra på dagslånemarknaden samt, vid behov, låna i Riksbankens utlåningsfaciliteter. Riksbanken träffar nu sina penningpolitiska motparter för att följa upp att de vidtar nödvändiga åtgärder för att anpassa sig till den minskande likviditeten i banksystemet.
För att göra det lättare för bankerna att anpassa sig till ett mindre likviditetsöverskott har Riksbanken vidtagit flera åtgärder. Till exempel har Riksbanken ökat transparensen vid bankernas återförsäljningar av riksbankscertifikat, förbättrat informationen om hur likviditetsöverskottet utvecklas och sänkt räntan i den kompletterande likviditetsfaciliteten. Dessutom har begränsningen för hur stor andel säkerställda obligationer som får användas som säkerhet vid lån från Riksbanken tagits bort.
När mängden centralbankslikviditet minskar har det väckts frågor om Riksbanken ska begränsa emissionsvolymen av riksbankscertifikat. Riksbankens veckovisa emissioner av riksbankscertifikat spelar en central roll i hur Riksbanken stabiliserar korta marknadsräntor nära styrräntan. I och med att bankerna placerar en större del av överskottslikviditeten i riksbankscertifikat, blir det mindre reserver kvar i banksystemet. Det blir då upp till bankerna att fördela reserverna mellan sig på dagslånemarknaden. En begränsning av emissionsvolymen av riksbankscertifikat skulle lämna mer reserver kvar i banksystemet. Samtidigt minskar det bankernas incitament att fördela reserverna mellan varandra, varför Riksbanken inte ser att detta bidrar till att underlätta bankernas anpassning. Bankerna avgör själva hur stor del av överskottslikviditeten de vill placera i riksbankscertifikat. Om en bank som placerat i riksbankscertifikat skulle behöva mer reserver än vad dagslånemarknaden kan erbjuda till rimliga villkor kan banken låna i Riksbankens utlåningsfaciliteter eller sälja tillbaka riksbankscertifikat till Riksbanken.