Thedéen: Buffertar ska vara användbara

Thedéen ser fram emot att Riksbanken tar över ansvaret för den kontracykliska kapitalbufferten och har för avsikt att behålla den positiva neutrala nivån på 2 procent.

I sitt tal tryckte han på att buffertar ska vara användbara för bankerna. Men bankerna är ofta ovilliga att använda dem vid stress – trots att de är avsedda för just det – för att de inte vill uppfattas som svaga. Den kontracykliska kapitalbufferten kan användas för att motverka det, menade Thedéen. Taket för reciprociteten bör också höjas från dagens 2,5 procent för att säkerställa goda konkurrensvillkor för svenska banker.

”Det unika med den kontracykliska bufferten är att den kan omvandla ett buffertkrav som uppfattas som tvingande till användbart kapital. När den släpps ökar bankens manöverutrymme och risken för en onödig kreditåtstramning, så kallad credit crunch, minskar”.

Diskussionen om att förenkla reglerna för kapitalkraven kommenterade han med att det verkligen behövs och kan göra mer kapital tillgängligt för bankerna. Komplexa regelverk blir ofta kostsamma. Men frågan om att förenkla väcker fler frågor med många intressenter. Det finns starka krafter som ser en möjlighet att urvattna systemet för att få bättre konkurrenskraft. Thedéen betonade att det är skillnad på att förenkla och att avreglera, och att han inte vill underminera bankernas förmåga att stå emot störningar och kriser.

”Efter den globala finans­krisen har bankernas kapital ökat markant och det har bidragit till en stabilitet i ekonomin. De kriser vi har sett sedan dess har inte förstärkts av bankerna. Tvärtom har banker i flera fall kunnat bidra till att minska problemen genom att ha tillräckligt med kapital. Det finansiella systemet blir inte motståndskraftigt genom att vi tar genvägar. Det blir motståndskraftigt genom att vi förbereder för stormar”.

”Vi får inte glömma att i kriser – när bankerna behövs som mest – är det bara stabila och väl­kapitaliserade banker som fort­sätter att låna ut pengar och stödja kredit­värdiga hushåll och företag”.

Om ekonomiska läget och penningpolitiken

I samband med talet kommenterade Thedéen även det ekonomiska läget.

Kriget i Mellanöstern har nu pågått i ungefär en månad och ännu syns få konkreta tecken på en förestående nedtrappning. ”Jag menar att vi tyvärr måste förbereda oss på att kriget – och krigets globala ekonomiska konsekvenser – skulle kunna bli både omfattande och utdragna”.

Det råder ingen tvekan om att högre drivmedelspriser kommer att pressa upp KPIF-inflationen. Frågan är i vilken utsträckning detta får följdeffekter i form av prisökningar på andra varor och tjänster.

Penningpolitiken kan inte hindra att energipriserna stiger, sa Thedéen. Men penningpolitiken kan motverka att prisökningarna sprider sig brett till andra kategorier av varor och till tjänstebranscherna. ”En insikt från de senaste åren är att det är riskfyllt för en centralbank att utgå från att det går att se igenom utbudsstörningar. Om riskerna för spridningseffekter och en varaktigt högre inflation ökar, kan vi behöva strama åt penningpolitiken”.

Samtidigt finns det enligt Thedéen skäl som talar för en avvaktande hållning.  ”Inflationen är relativt låg i utgångsläget och vi vet ännu så länge inte hur starka inflationsimpulserna till följd av kriget blir. Mycket har hänt på bara fyra veckor och mycket kan hända på de fem veckor som är kvar till vårt nästa räntebeslut. Vi har stadig kurs, men vår beredskap att gira är hög”.